Kulturskolan i hetluften - Kulturskolechefers positionering mellan tradition och marknadsestetik

Kulturskolan når över 400 000 barn i Sverige årligen. Institutionen har trots det inget definierat uppdrag på nationell nivå men frågan om vad institutionens uppdrag kan tänkas vara aktualiseras ofta i olika sammanhang. Ett återkommande tema är om Kulturskolan ska förvalta ett kulturarv eller följa marknadsestetiken. Syftet med studien är att ur Kulturskolechefernas perspektiv undersöka Kulturskolan och förändringarna som institutionen ställs inför. Forskningsfrågorna som alla syftar på institutionen Kulturskolan ur ett chefsperspektiv är: hur mycket påverkas verksamhetens innehåll av marknadsestetiken? Hur positionerar Kulturskolecheferna sig i spänningsfälten som uppstår mellan kulturarv och marknadsestetik? Hur är Kulturskolechefernas syn på institutionens påstådda grundläggande funktioner? Är Kulturskolecheferna positiva eller negativa inför framtiden mot bakgrund av samhällsförändringarna? I vilken omfattning stödjer Kulturskolecheferna ett eventuellt införande av en nationell strategi? Mixed methods (kvantitativa och kvalitativa metoder i kombination) används med en webbenkät som skickats till cheferna i alla 283 Kulturskolor i Sverige. Studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att kulturarv och marknadsestetik både kan och behöver samexistera i Kulturskolan. Den ömsesidiga påverkan mellan Kulturskolan och den sociala kontexten den befinner sig i är vad som kan tänkas säkra institutionens framtid. Studien framhåller även behovet av en nationell strategi skapad i samråd med praktiker och forskare inom fältet.Over 400,000 children attend Sweden’s Kulturskolor, or municipal schools of music and arts, every year, and yet despite this the schools have no national mission or goals, even though the question of what that mission might be is frequently raised. One common line is that the schools should exist to curate and disseminate cultural heritage; another, that they should bow to market aesthetics. The aim of the present study is to investigate the challenges that face Sweden’s Kulturskolor from the perspective of leadership attitudes. The research questions centre on their mission and goals. To what extent do the demands of the market aesthetics influence how these institutions are run? How do school leaderships position themselves, given the tension between cultural heritage and market aesthetics? What are the leaderships’ opinions on the stated primary functions of the institution they run? Do they view the future in a positive or a negative light, given the ways society is changing? And to what degree do they support the possible implementation of a national strategy? The study uses mixed methods (both quantitative and qualitative methods) to analyse data drawn from an online survey distributed to the principals of all 283 municipal schools of music and arts in Sweden. The analysis is informed by a socio-cultural perspective. The study’s findings are that cultural heritage and market aesthetics can and do coexist in kulturskolor, and that the mutual influence of them and their social context is what promises to secure the institution’s future. The study also stresses the need for a national strategy, designed in consultation with practitioners and researchers in the field