Skatter och subventioners effekter på den svenska konsumtionen av djupfrysta färdigrätter

Syftet med denna uppsats är att ur en nationalekonomisk synvinkel se ifall man med prisjusteringar kan få en genomsnittlig svensk att välja det hälsosammare alternativet i nyckelhålsmärkt och därmed belasta sjukvårdskostnaderna mindre. Ett andra mål är att med prisjusteringar få genomsnittssvensken att köpa mindre av de produkter som är allmänt känt onyttiga. Datamaterialet som har använts är ett tvärsnitt med ett flertal variabler som beskriver individen och individens hushålls totala inköp av djupfrysta färdigrätter, samt vilka prisnivåer den möter. Med hjälp av de här siffrorna så har elva modeller estimerats där fem stycken tas upp i studien. Resultaten visar att nyckelhålsmärkta produkter är för svenskar betraktad som en veblen-vara där högre pris betyder större efterfrågan och därmed större konsumtion. För allmänt onyttiga färdigrätter så kunde inte effekten på andelen utvisas efter två modeller med skiftande resultat. Vilket betyder att vi enligt dessa fem modeller hade med följande följande prisjusteringar fått dessa effekter: 1. Om ifall staten subventionerade nyckelhålsmärkta färdigrätter genom att ta bort momsen på nuvarande 10,71 %? o Då tappar endast de nyckelhålsmärkta andelarna till fördel för de andra. 2. Om ifall staten införde en 50-procentig punktskatt på ”allmänt onyttiga” färdigrätter? o Då tappar båda extrem kategorierna till vinst för kategorin för övriga djupfrysta färdigrätter. 3. Om ifall staten kombinerade de två ovanstående aktionerna? o Då tappar nyckelhålsmärkta som mest och är nere på så lite som 1,2 % av andelen djupfrysta färdigrätter