Smart eller feg? Neutralitet under 1900-talets stormiga Europa

Vår uppsats behandlar neutralitetsbegreppet under andra världskriget och kalla kriget. I tre olika fall, Sverige, Schweiz och Irland, har vi studerat hur väl teori och praktik stämt överens, dvs om man har efterlevt den politik som neutralitetsrätten förpliktigar. Generellt visar vår studie att överensstämmelsen är mycket dålig och att neutralitetsbegreppets legala definition är oerhört krävande och omfattande, kanske faktiskt omöjlig att implementera fullkomligt idag. Vi förklarar det stora glappet mellan teori och praktik, bland annat med vår föränderliga tid och hur nya förutsättningar och konstellationer inaktualiserar neutraliteten för stater idag. Utöver det tror vi även att avståndet kan förklaras av strategiska beslut inom säkerhetspolitiken, där man snarare spelar ett spel än efterlever en absolut neutralitetspolitik. Dessutom förklarar vi ländernas anledningar till att vilja förhålla sig neutral utifrån ett realistiskt perspektiv, och att även detta kan vara en av förklaringarna till att glappet mellan definition och handlande har blivit så stort