Den mediala framställningen av homosexuella elitidrottare

Denna uppsats syftar till att granska hur homosexuella elitidrottare framställs i de svenska medierna. Genom att studera mediernas konstruktion av identiteter tydliggörs mediernas roll i bevarandet och spridandet av de samhälleliga normerna. Dagspressens artiklar, rörande tre svenska elitidrottare som väljer att offentliggöra sin homosexualitet, undersöks med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten tolkas utifrån teoretiska perspektiv bestående av queerteori samt dagordningsteorin. En del av queerteorins tankegångar byggdes upp av Michael Foucault (1926-1984), men utvecklades senare av Judith Butler (1956--), främst genom hennes bok Genustrubbel. Resultatet tolkas också utifrån den centrala tankegången i dagordningsteorin, som innebär att det finns ett orsakssamband mellan de frågor som får mycket utrymme i medierna och de frågor som allmänheten tycker är viktiga. Analysavsnittet delas in i två delar. Den första delen berör mediernas skildring av elitidrottarnas offentliggörande av deras homosexualitet och den andra delen berör mediernas skildring efter avslöjandet. Studiens resultat visar på medierna väljer att framhålla Anton Hyséns avvikande från heteronormen för att sedan få möjlighet att framhäva dennes exceptionella mod. Således skapades Anton Hyséns kändisskap utifrån hans homosexualitet och inte utifrån han idrottsliga karriär. Så var inte fallet med de kvinnliga idrottarna, Anja Pärson och Kajsa Bergqvist. De var i första hand idrottsstjärnor, och homosexualiteten var sekundär. Kvinnorna framställdes utifrån den stereotypiska kvinnorollen, som visade att de som kvinnor, var ämnade att ta hand om hem och familj. Det framkom också en skillnad i hur ofta Hysén syntes i media jämfört med kvinnorna