Läx-RUT - 2013 års modeord eller en god samhällsinvestering?

Den nya möjligheten för föräldrar att göra skatteavdrag för att hyra in läxhjälp till sina barn har varit ett hett diskuterat ämne i den svenska politiska debatten det gångna året. Det så kallade läx-RUT väcker frågor om rättvis fördelning, skattesystemets snedvridningseffekter och behovet av ökad läxläsning för bättre skolresultat. Skatteavdraget för läxläsning är ett hittills outforskat område, detta trots debattintresset och trots att reformen på bara några år gett upphov till en helt ny bransch med läxhjälpsföretag som snabbt ökar sin omsättning. I denna studie undersöks läx-RUT ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Utgångspunkten är ekonomiska teorier om marknadsmisslyckanden till följd av skattesystemets utformning, externaliteter, paternalism och omfördelning. Här jämförs också de tänkbara motiven för läxhjälpsavdraget med de motiv som låg till grund för införandet av det ursprungliga RUT-avdraget 2007. Uppsatsen vill analysera vad som talar för och emot att läx-RUT är en samhällsekonomiskt lönsam åtgärd. Resultatet pekar mot att argumenten om att läxhjälpsavdraget begränsar en svart marknad, ger positiva externa effekter och genom omfördelning ger högre effektivitet knappast är hållbara. Däremot kan läx-RUT mycket väl ge positiva samhällseffekter i och med att reformen minskar skattekilarnas negativa inverkan så att hushållen kan frigöra tid. Dessutom ges positiva signaler kring värdet av läxläsning och hos hushåll och föräldrar främjas val som leder till ökad kunskap