Efterbeskattning genom följdändring - Om förutsättningar och oskälighet med utgångspunkt i tryckerimomsmålen

Uppsatsen behandlar efterbeskattning genom följdändring utifrån två nyligen avgjorda mål om tryckerimoms. Syftet med uppsatsen är att, baserat på avgörandena, utreda i vilka situationer som efterbeskattning till nackdel för en enskild kan aktualiseras. För att uppnå syftet besvaras två frågeställningar: - Har HFD:s avgöranden utvidgat följdändringsbestämmelsen? -Vilket utrymme finns det att använda ventilen ”uppenbart oskäligt”? Normalt kan efterbeskattning endast ske om oriktig uppgift lämnats. Det finns dock en utvidgad möjlighet till efterbeskattning, vilket kallas efterbeskattning genom följdändring. Då krävs det inte någon oriktig uppgift, utan endast att följdändringsbeslutet är en direkt konsekvens av ett huvudbeslut riktat mot en annan skattskyldig. Även om det föreligger förutsättningar för efterbeskattning genom följdändring kan domstolen underlåta att följdändra om det skulle anses som uppenbart oskäligt. Parter i de aktuella målen var Skatteverket och en tryckerikund. Skatteverket ville efterbeskatta tryckerikunden som en konsekvens av ändrad beskattning för tryckeriet. HFD konstaterade att storleken på tryckerikundens ingående mervärdesskatt var en direkt konsekvens av tryckeriernas ändrade utgående mervärdesskatt. HFD konstaterade också att Skatteverket inte behövde utreda vilka avdrag kunden gjort, utan förutsatte att kunden gjort fulla sådana. Vidare ansåg domstolen inte att det var uppenbart oskäligt att följdändra. HFD tog fasta på mervärdesskattesystemets principer om neutralitet och reciprocitet, och menade att det inte framstår som omöjligt eller orimligt svårt för tryckerikunderna att få ersättning från tryckerierna på civilrättslig väg. I analysen diskuteras hur HFD:s avgöranden kan komma att påverka tilllämpningsområdet för följdändringsbestämmelsen och dess oskälighetsrekvisit. Någon slutsats i den förstnämnda frågan är svår att dra eftersom domstolen undviker att diskutera kravet på direkt konsekvens. Istället presumeras att kunden gjort fulla avdrag. Vad gäller oskälighetsrekvisitet får detta en mycket snäv tolkning. Genom att utelämna flera omständigheter som enligt förarbetena skulle kunna leda till en aktualisering av oskälighetsrekvisitet är slutsatsen att det framstår som att HFD inskränker ett redan smalt tillämpningsområde än mer. I konflikten mellan skattesystemets effektivitet och skattebetalarens rättssäkerhet segrar det förstnämnda.The thesis treats the subject of additional taxation and is based on two recent rulings from the Supreme Administrative Court of Sweden. The purpose of the thesis is, based on the rulings, to investigate in what situations additional taxation can be imposed against a taxpayer. In order to do that there are two questions that will be answered: - When it comes to the rule of additional taxation - have the Court’s recent rulings extended its field of application? - What possibility is there to classify a situation as “obviously unreasona-ble” in order to avoid additional taxation? Normally, additional taxation can only be imposed if incorrect information has been given. However, even if the information is correct, there is an extended opportunity to impose additional taxation. This opportunity occurs when the additional taxation follows from changed taxation of another taxpayer. The requirement is that the additional taxation is a direct consequence of the main decision addressed to the other taxpayer. The court can refrain from imposing additional taxation if it is considered obviously unreasonable. The parties in the above mentioned rulings were the Swedish Tax Agency and a customer to a printing house. The Tax Agency wanted to impose additional taxation on the customer as a consequence of changed taxation for the printing house. The Court found that the size of the customer’s deductions for input value-added tax (VAT) was a direct consequence of the printing houses output VAT. The Court assumed that the customer had done all the deductions it was entitled to and therefore did not demand the Tax Agency to investigate the actual circumstances. Further, the Court did not consider the taxation as obviously unreasonable. It stressed the importance of neutrality and reciprocity in the taxation system and also meant that it could not be seen as impossible for the customer to get compensation straight from the printing house. The analysis discusses how the rulings may affect the regulations field of application. It is found difficult to draw any conclusion in the question of direct consequence since the Court puts up an assumption for deductions. Dealing with the question of obvious unreasonableness, the regulation gets a very narrow reading. When leaving many circumstances outside the judgement it seems like the Court is narrowing down an already small field of application even more. In the conflict between the taxation system’s efficiency and the taxpayer’s legal security, the first-named prevails over the latter