Hur är det att vara kvar som hyresgäst efter en ombildning till bostadsrätt?

Allt fler hyresrätter ombildas till bostadsrätter. Vid ombildning riktas fokus på den ekonomiska vinst folk gör som köper loss sin lägenhet. Vad händer med de före detta hyresgäster som inte köper? Hur påverkas deras livssituation när de får sina grannar som hyresvärdar? Syftet med uppsatsen är att belysa de kvarvarande hyresgästernas relation med sin nya hyresvärd som tidigare var deras granne. Arbetet vilar på en kvalitativ forskningsmetod som utgörs av tematiskt strukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sju personer som bor kvar i sina lägenheter som hyresgäster efter att ombildningen har genomförts. För att bredda perspektivet har jag utökat intervjuundersökningen med tre personer som har köpt sin lägenhet vid ombildningstillfället. Jag har valt att intervjua personerna under mindre formella former med öppna frågor för att få dem att känna sig trygga och våga lämna ut information om sig själva. Jag har även intervjuat ansvarig ombudsman på Hyresgästföreningen för att få en mer övergripande bild av hyresgästers erfarenheter av ombildningar. Ombildningar av allmännyttiga lägenheter har varit lagligt sedan 1991 men det är framförallt under senare år som det verkligen har tagit fart och då framförallt i Stockholm. När jag har analyserat intervjuerna har jag använt mig av Norbert Elias begrepp om etablerade och outsiders och Pierre Bourdieus begrepp fält och socialt kapital. Analysen visar att kvarvarande hyresgäster känner sig exkluderade i en bostadsrättsförening. Det finns även indikationer på att ju mindre föreningen är som bildas desto större risk är det för den enskilde hyresgästen att känna krav och press att flytta eller köpa sin lägenhet