Förtäckta förmåner i fåmansbolag - En komparation av svensk och dansk skatterätt

Covert benefits is a topic that has been a subject of discussion in tax law for a long time and it is especially in close companies that problems with covert benefits arise. This paper is limited to covert benefits from limited companies owned by few individuals who also are employed. First this paper will present the Swedish tax law rules regulating covert benefits and rules on car-, holiday accommodation- and boat benefits. This is then followed by a presentation of the Danish regulations on these different benefits. The purpose of this paper is to examine how Sweden and Denmark have chosen to regulate on covert benefits and then determine the differences and similarities between the regulations. Regarding the conditions when it comes to taxation of covert benefits both countries have through court practice set different conditions. The Swedish law imposes particularly the conditions that a value has left the company, that someone actually enjoyed the value (benefit) and that the benefit is based on employment or ownership in the company. The Danish law mainly imposes two conditions for taxation of covert benefits and that is that the value transfered from the company is not right according to the conditions on the market and that the value transfered is based on ownership. The most central condition in Danish law is whether the transfer is businesslike, for example that the value is sold at below market price or not. The question of which entity that should be taxed is based on the same principles in both Sweden and Denmark, that the entity who disposes of an income are the one to be taxed. Regulations on car-, holiday accommodation- and boat benefits exists in both countries but has been solved in different ways. The Swedish law have through court practice made a difference between car and boat-, and accommodation benefits. Car belonging to a company that someone drives for more than 1000 km for private use are taxed according to flat rates. For benefits of holiday accommodation and boat there is a difference, only the right of disposal over these two benefits for a taxpayer is sufficient to be taxed. The burden of proving limited usage or right of disposal lays on the taxpayer. In Denmark, taxation of these different benefits are based only on the right of disposal that a taxpayer gets from a company. In Danish law there is a distinction made between employees, main shareholders (hovedaktionærer) and employed majority shareholders both in terms of taxation and the right of disposal. Regardless of whether a taxpayer is employed, main shareholder or both, the taxpayer is taxed based only on the right of disposal. However employed main shareholder are presumed having full right of disposal of boat and holiday accommodation the whole year. The burden of proving that the right of the disposal has been limited is on the taxpayer. The taxation of benefits is precisely stated by text of law, both the value of benefits and who should be taxed. The Swedish regulations on car-, holiday accommodation- and boat benefits has mainly been developed through court practice. The Danish regulations are mainly set out in law and clearly decided the taxation of benefits. From a rule of law perspective the danish regulations on these benefits are more preferable but are on the other hand complex. The Swedish regulations have been until the court practice from HFD less predictable but more flexible maintaining the double taxation of closely held companies.Förtäckta förmåner är ett ämne som varit föremål för diskussion inom skatterätten och det är speciellt i fåmansbolag som problematiken uppstår. Uppsatsen begränsar sig till de förmåner som utgår från aktiebolag som ägs av få fysiska personer som samtidigt är anställda. I uppsatsen redogörs det först för de svenska skatterättsliga regler och principer som behandlar förtäckta förmåner samt regler om bil-, båt- och semesterbostadsförmån. Detta följs sedan av hur den danska rätten reglerar förtäckta förmåner och bil,- båt och semesterbostadsförmån. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Sverige och Danmark valt att reglera kring förtäckta förmåner för att sedan utröna skillnader och likheter mellan dem. Gällande förutsättningarna för beskattning av förtäckta förmåner har båda länderna genom praxis ställt upp olika förutsättningar. Den svenska rätten ställer framförallt upp krav på att ett värde ska ha lämnat bolaget, att någon faktiskt åtnjutit värdet (förmånen) och att förmånen grundar sig i anställning eller delägarskap i bolaget. Den danska rätten ställer i huvudsak upp två krav på för beskattning och det är att överföringen inte är affärsmässig och att den icke affärsmässiga överföringen grundar sig i delägarskap. Det mest centrala i den danska bedömningen är om överföringen är affärsmässig eller inte, d.v.s. såld till under marknadspris eller inte. Frågan om vilket subjekt som faktiskt ska beskattas styrs utifrån samma principer i båda länderna där den som faktiskt disponerar över en inkomst ska beskattas (subjektsprincipen). Förmånerna bil, båt och semesterbostad behandlas i de båda ländernas rätt men har lösts på lite olika sätt. De svenska reglerna har genom praxis gjort skillnad på bilförmån och båt- och semesterbostadsförmån. Bil som tillhör ett bolag som någon nyttjar i mer än ringa omfattning för privatbruk (100 mil) beskattas enligt schabloner. För semesterbostads- och båtförmån räcker det endast med att någon ha en dispositionsrätt för att bli beskattad. Bevisbördan för att nyttjande inte skett ligger på den skattskyldige. I Danmark sker beskattning av dessa olika förmåner med utgångspunkt i dispositionsrätten som en skattskyldig får från ett bolag. Det görs i dansk rätt en uppdelning mellan anställda, huvudaktieägare och anställda huvudaktieägare både när det gäller beskattning och dispositionsrätt av vissa förmåner. Alla personer oavsett förhållande till bolaget beskattas för dispositionsrätten, dock presumeras anställda huvudaktieägare haft full dispositionsrätt till semesterbostad och båt hela året. Bevisbördan för att dispositionsrätten varit avskuren ligger på den skattskyldige. Förmånsbeskattningen anges precist i lagtext både hur stor beskattningen blir och vem som ska beskattas. De svenska reglerna om beskattning av bil, båt och semesterbostad har främst lösts genom domstolspraxis och lagstiftningen har skett i domstol. Den danska rätten har tydligt genom lagregler bestämt hur beskattning ska ske och ur rättssäkerhetssynpunkt är det danska att föredra men däremot är de danska lagregler oerhört tekniska och komplicerade. De svenska reglerna har fram till HFD:s avgörande varit mindre rättssäkert men mer flexibelt för att upprätthålla dubbelbeskattning i fåmansbolag