Utredningsskyldigheten och asylsökande ensamkommande barn

Chronological age is an important part of every person’s identity and in the Western communities it is given that everyone knows how old they are. However, it is not the case for people coming from certain countries in the Middle East where birth records do not exist and where it is highly unusual for someone to celebrate a birthday. Many unaccompanied children from, Middle East apply for asylum in Sweden. Here are they faced with an asylum process where chronological age may be of decisive importance for the question whether they can obtain protection in Sweden or not. The asylum process for unaccompanied children has several advantages in comparison to the asylum process for adult asylum seekers. In order to obtain these benefits declare many adults to be children. Determination if an asylum seekers is adult or a minor is of essential importance in the asylum process for unaccompanied minors which among other thing safeguards that protection of unaccompanied children would not be eradicated. Within the asylum law is a fundamental principle which states that the individual who is seeking asylum will make his or hers need of international protection probable. Despite that, the migration authorities have an expanded obligation to investigate asylum cases because of the presence of the greater need for protection in these cases. This essay aims to investigate how far the Migration Agency’s obligation to investigate age of unaccompanied children in the upper teenage goes. The purpose of this essay is conducted through the children’s perspective. Since the medical age assessments are not regulated by law in Sweden have also other sources been considered by the help of a legal dogmatic method. The Aliens Act has undergone a major reform in the 2000s when it comes to the essay’s area of research. Major changes have been taken thanks to the Migration Court of Justice. Therefore, it was warranted that a critical and proper developmental perspective was applied on the essay. After a general description of the administrations investigative responsibility follow a presentation on the international as well as the EC regulations about unaccompanied child's right of asylum witch has been frequently used through the essay. Thereafter, this essay’s focus moves to the asylum procedure for unaccompanied minors where the different protection grounds and the different phase of the asylum process are undergone. The principle of the children best interests, has been presented in domestic as well as in international context. The various benefits of being an unaccompanied minor in the asylum process are also presented in chapter 4. The descriptive part of this essay ends with a presentation of the Migration Agency obligation to investigate regarding the age of unaccompanied minors in the upper teenage. The last chapter describes various methods of medical assessment.Kronologisk ålder utgör en viktig del av en persons identitet och i västvärlden är det en självklarhet att alla känner till sin ålder. Så är det dock inte fallet för personer som kommer från vissa länder i mellanöstern där födelseregister oftast inte existerar och där det är högst ovanligt att någon firar sin födelsedag. Just från mellanöstern kommer många ensamkommande barn till Sverige och ansöker om asyl. I Sverige möts de av asylprocessen där kronologisk ålder kan vara av avgörande betydelse för frågan om de kan få skydd i Sverige eller inte. Asylprocessen för ensamkommande barn är behäftad med flera fördelar i jämförelse med asylprocessen för vuxna asylsökande. För att kunna ta del av dessa fördelar uppger sig inte sällan många vuxna vara barn. Fastställande om en asylsökande är ett barn eller en vuxen är av central betydelse i asylprocessen för ensamkommande barn som bland annat värnar om att skydd för ensamkommande barn inte ska utrönas. Det är en allmänt erkänd princip inom asylrätten att det är den sökande som måste göra sin identitet och sitt behov av skydd sannolikt. Trots detta har Migrationsverket på grund av förekomsten av starka skyddsintressen i asylärenden ett utvidgat utredningsansvar i asylprocessen. Syfte med detta arbete är att utifrån en rättsdogmatisk metod undersöka om hur långt Migrationsverkets utredningsansvar sträcker sig när det gäller att utreda ålder hos ensamkommande barn som är i övre tonåldern. Syfte genomförs utifrån ett barnperspektiv. Med anledning av att medicinska åldersbedömningar inte regleras i lag har, med hjälp av den rättssociologiska metoden även andra källor beaktats. Utlänningslagen har genomgått en stor reform under 2000-talet och när det gäller det i uppsatsen undersökta området har stora förändringar skett tack vare Migrationsöverdomstolens rättspraxis. Därför var även ett kritisk och rättsutvecklande perspektiv påkallat i uppsatsen. Efter en allmän redogörelse om förvaltningsmyndigheters utredningsansvar görs en presentation om så väl det internationella som det EU- regelverk som är av betydelse för de ensamkommande barns rätt till asyl, vilket samtidigt använts frekvent vid uppsatsens uppbyggnad. Därefter övergår uppsatsens fokus på asylförfarande för ensamkommande barn där de olika faserna av asylprocessen gås igenom. Samtidigt redogörs för principen om barnets bästa och dess verkningar inom svenska och internationella sammanhang. De olika fördelarna med att vara ett ensamkommande barn i asylprocessen presenteras också i kapitel 4. Uppsatsens deskriptiva del avslutas med en redogörelse av Migrationsverkets utredningsansvar gällande åldern hos ensamkommande barn i övre tonålder. I sista kapitel behandlas begreppet identitet och de olika metoderna för den medicinska åldersbedömningen