Specialedagogiska arbetssätt för barn med autism - en konstruktiv analys av TEACCH och TBA

Utgångspunkten är en fundering om vad det finns för alternativa sätt att utbilda i mångkulturell mångfald. Uppsatsen har fokuserat på Malmö Stads kontaktpersonsverksamhet, där man matchar ihop etablerade svenskar med nyanlända invandrare. Syftet är att beskriva vad några svenska personer upplever att de har lärt sig om sin nyanlände kontaktpersons kultur, hur de har förändrats, hur de kan använda sig av det de har lärt sig i sitt arbetsliv, samt analysera det hela utifrån ett lärandeperspektiv. Metoden som använts är fyra kvalitativa, enskilda intervjuer med svenska kontaktpersoner. Alla upplever att de har lärt sig något om den nyanländes kultur och att de har förändras. De har inte bara lärt sig om nationalstatskulturen, utan också fått en inblick i hur det är vara nyanländ invandrare i Sverige. Analys om vad som har lärts och hur, förs utifrån teorier om individuellt lärande. Få upplever att de någon nytta av det de har lärt sig i arbets-livet. Detta kan ha flera orsaker, till exempel att det de lärt sig inte är tydligt tillämpbart, eller för att relationen har varit mer av vänskapskaraktär och inget man vare sig tidigare eller nu förväntar sig lära sig så mycket på. Om respondenterna skulle ha ett lärande-och-effektivitetspradigm skulle de lättare kunna se hur man kan använda sig av mångkulturella kunskaper i arbetslivet. I slutet av uppsatsen diskuteras vad det skulle finnas för några för- och nackdelar med att ha göra om den här typen av verksamhet till ett sätt att utbilda i mångkulturell mång-fald