Röntgensjuksköterskors uppfattning om ansvar och skyldigheter att anmäla misstänkta fall av barnmisshandel vid röntgenbesök

Inledning: I Sverige är all personal inom hälso- och sjukvård skyldiga att göra en orosanmälan om de misstänker att barnet de har hand om far illa. Det finns få studier om röntgensjuksköterskans upplevelse av ansvar och skyldigheter i samband med röntgenbesök. Syfte: Att undersöka röntgensjuksköterskans kunskap, upplevelse av ansvar och skyldigheter vid misstanke om att de barn de undersöker utsätts för barnmisshandel. Metod: Kvalitativ intervjustudie med intervjuguide innehållande strukturerade frågor och ett Case användes som metod. Urvalet var åtta legitimerade röntgensjuksköterskor med minst två års erfarenhet av barnröntgenundersökningar. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Bernard. Resultat: Röntgensjuksköterskorna ansåg att det var deras ansvar och skyldighet att uppmärksamma om ett barn for illa i samband med röntgenbesök och att med orosanmälan såg man till barnets bästa. Röntgensjuksköterskorna ansåg också att de skulle rapportera till radiologen om de misstänkte att barnet riskerade fara illa. Kunskaper om anmälningsplikt varierade. Slutsats: Genom deltagande i forum med fallbeskrivning samt utbildning och information om orosanmälan skulle röntgensjuksköterskornas kunskaper om barnmisshandel och osäkerhet kring anmälningsplikt avsevärt kunna förbättras