Rättens rykte – En undersökning av mediernas påverkan på förtroendet för domstolarna

Studies show that a majority of the Swedish population has the media as their primary source regarding information about the courts. Because an individual's trust in the function of the courts correlates with his or her knowledge of the courts’ dealings, the question of to what extent the media depictions of courts affects the public’s trust in them can be asked. Trust in social institutions is important from several aspects, mainly for efficiency-related issues, but a lack of trust may also have more profound implications regarding the legitimacy of the in-stitutions and the whole social order. The purpose of this essay has been to examine how the media affects public confidence in the courts. To fulfill this purpose, questions have been answered about the importance of trust in the courts, how the courts are described in the media, and if this description in some way can be connected to what kind of trust the public holds for the courts. Based on a socio-legal method, this essay describes the definition, meaning and statistics of trust, based on the Trust Inquiry Report (Förtroendeutredningen), SOU 2008:106. It furthermore describes the relat-ionship between the media and the judicial system. The essay has also conducted a content analysis of four documentary crime shows, by looking at the conditions that precede their media content, how the current media content is designed and what effect this media content may have on its audience. The content analysis has been conducted to see if it is possible to say anything about the way in which the courts and their function are depicted in the various shows and whether it is possible to discern some attitudes or opinions that are mediated through these. The conditions of the shows have been analyzed on the basis of news values, media formats and the context in which the shows have been created. Media content has been reviewed by identifying positive, neutral and negative points and the media effects have been analyzed with the starting point in different theories on media effects, and the values that have been set up in SOU 2008:106 as particularly important for achieving and maintaining confi-dence in the courts. The survey finds that the analyzed shows depict the courts in a neutral to negative way, and that the positive portrayals are almost completely absent. The analysis that has been con-ducted of the depictions of the courts in relation to the values set up by the Trust Inquiry shows that these values are not represented to any great extent in the four different programs.Undersökningar visar att en majoritet av Sveriges invånare har medierna som sin primära ny-hetskälla för domstolarnas verksamhet. Eftersom en individs förtroende för domstolarnas verksamhet korrelerar med den kunskap som individen har om domstolarna och deras verk-samhet, väcks frågan i hur stor utsträckning mediernas skildringar av domstolarna påverkar allmänhetens förtroende för dem. Ett förtroende för samhällsinstitutioner är betydelsefullt ur flera olika aspekter, främst för att institutionen ska vara välfungerande och effektiv, men ett bristande förtroende kan även ha mer djupgående konsekvenser gällande institutionens och hela samhällsordningens legitimitet. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur medierna påverkar allmänhetens förtroende för domstolarna. För att uppfylla detta syfte har frågeställningar ställts upp om vilken betydelse förtroendet för domstolarna har och hur detta ser ut, hur domstolarna framställs i medierna, samt om denna framställning på något sätt kan kopplas till ett eventuellt stort eller litet förtro-ende. Med utgångspunkt i en rättssociologisk metod redogör uppsatsens för förtroendets defi-nition, betydelse och statistik utifrån Förtroendeutredningens betänkande SOU 2008:106, och sambandet mellan medierna och rättsväsendet. Utöver detta genomförs en innehållsanalys av fyra kriminaljournalistiska program, genom att titta på de förutsättningar som föregår deras medieinnehåll, hur det aktuella medieinnehållet är utformat och vilka effekter det kan tänkas ha på sin publik. Innehållsanalysen har genomförts för att se om det går att säga något om det sätt på vilket domstolarna och deras verksamhet skildras i de olika programmen och om det går att urskilja några attityder eller opinioner som förmedlas genom dessa. Programmens för-utsättningar har analyserats utifrån nyhetsvärderingar och frågor om medieformat och den kontext programmen har skapats i. Medieinnehållet har granskats genom en matris med posi-tiva, neutrala och negativa poäng och mediernas effekter har analyserats med utgångspunkt i olika teorier om mediernas effekter, samt de värden som Förtroendeutredningen har ställs upp som särskilt viktiga för att uppnå och upprätthålla förtroendet för domstolarna. Undersökningen konstaterar att de undersökta programmen skildrar domstolarna på ett ne-utralt till negativt sätt, och att positiva skildringar nästan helt uteblir. Den analys som har gjorts av skildringarna i förhållande till Förtroendeutredningens värden visar vidare att dessa värden inte representeras i någon större utsträckning i de fyra olika programmen