Cesare Beccaria och Gustav III:s straffreformer

Syftet med detta arbete är att ge en bild av den idéhistoriska bakgrunden till Gustav III:s reformförslag på straffrättens område under senare delen av 1700-talet. Mer specifikt har jag försökt spåra vilken inverkan den Italienske straffrättsreformatorn Cesare Beccarias tankar haft på kungens reformförslag. Vidare har jag, genom att beskriva de straffrättsliga rättskällornas utveckling, försökt förklara hur Beccarias arbete påverkat de svenska straffrättsliga reglernas utformning under upplysningstiden. Beccaria, en Italiensk adelsman som intresserat sig för kriminalpolitik publicerade 1764 arbetet Dei delitti e delle pene (Om brott och straff), där ha på humanistiska och rationalistiska grunder kritiserade sin tids brutala straffrätt. Arbetet spreds snabbt över hela Europa, och 1770 publicerades den första svenska översättningen. Gustav III, som såg sig själv som en upplyst despot tog snabbt till sig arbetet. För att se vilka linjer som kan dras mellan Beccaria och Gustav III:s reformförslag har jag gått igenom den rättshistoriska och allmänhistoriska utveckling mot en allt brutalare straffrätt som fått Beccaria att skriva sitt arbete. Vidare har jag förklarat det centrala i Beccarias idéer, för att sedan jämföra detta med innehållet Gustav III:s straffreformer