Naturens väktare? - Tillämpning och tolkning av miljöorganisationers rätt att överklaga ur ett EU-rättsligt perspektiv

Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning icke-statliga miljöorganisationer ges en rätt att överklaga domar och beslut i miljöfrågor, i syfte att tillförsäkra representationen av allmänna intressen, samt att analysera tillämpning och tolkning av rättigheten ur ett EU-rättsligt perspektiv. Av utrymmesskäl har ett urval gjorts av EU-domstolens förhandsavgöranden samt av de svenska rättsfallen jag anser är mest betydelsefulla att diskutera. 16 kap. 13 § MB, om miljöorganisationers rätt att överklaga, är utgångspunkten. Fördelarna med att ideella föreningar och juridiska personer kan utmana rättsliga beslut och rättshandlingar är framförallt att de bidrar till att ge miljölagstiftningen ett större genomslag och därmed förebygger miljöskador. Vissa begränsningar av rättighetens omfattning har motiverats genom att de förstärker miljöorganisationernas och därmed myndighetsbeslutens demokratiska legitimitet. I syfte att uppnå rättssäkerhet är det dock viktigt att sträva efter en enhetlig praxis. Sedan miljöbalkens tillkomst har miljöorganisationers rätt att överklaga successivt utvidgats till följd av internationella åtaganden. Svensk rätt måste stå i överensstämmelse med Århuskonventionen såväl som EU-rätten. Talerätten vid EU-domstolen är extremt begränsad, vilket har kritiserats hårt. Denna praxis har lett till att tillförsäkrandet av miljöorganisationers rätt att överklaga har förskjutits till de nationella domstolarna. Århuskonventionens bestämmelser om tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor har fått stor betydelse för rättsutvecklingen. EU och dess medlemsstater har implementerat Århuskonventionen delvis bristfälligt. EU-domstolens ändamålstolkning av Århuskonventionen har dock medfört att miljöorganisationer ska ges en omfattande tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Eftersom rättsutvecklingen till stor del leds av domstolarna finns ett behov av ny lagstiftning på rättsområdet, i enlighet med Århuskonventionens syften. För att lösa problematiken med implementeringen av Århuskonventionen, såväl som diskrepansen mellan medlemsstaternas rättstillämpning, krävs en politisk kompromiss. De långtgående tolkningar, som har gjorts till följd av EU-domstolens avgöranden, bör även omfattas av formuleringen av miljöorganisationers klagorätt på de områden där lagstiftaren förhållit sig passiv alltför länge.The essay aims to study to what extent environmental non-governmental organizations have the right to appeal judgements and decisions in environmental matters, in order to ensure the representation of public interests, and to analyze the enforcement and interpretation of the right from the EU perspective. Due to limited writing space I have selected the case law from the European Court of Justice and the Swedish case law I find the most important to discuss. Article 13 in chapter 16 of the Environmental Code, about environmental organizations’ right to appeal, is the starting point. The main advantages with non-profit associations and legal persons challenging the legality of decisions and acts are that they contribute to the enforcement of environmental law and thereby prevent environmental damages. Regarding the scope of the right some limitations have been motivated by how they strengthen the democratic legitimacy of environmental organizations and by that the authorities’ decisions. However, in order to achieve legal certainty it is important to strive for a uniform case law. Ever since the Environmental Code was introduced, the environmental organizations’ right to appeal has gradually been extended as a consequence of international obligations. Swedish law has to comply with the Aarhus Convention and EU law. Legal standing before the European Court of Justice is extremely limited, which has been heavily criticized. This case law has led to the national courts ensuring environmental organizations’ right to appeal instead. The articles of the Aarhus Convention about access to justice in environmental matters have been of great significance for the legal development. The Aarhus Convention has been implemented by the EU and its Member States with some difficulties. The European Court of Justice’s interpretation of the Aarhus Convention and its purposes has consequently given environmental organizations a wide access to justice in environmental matters. Since the legal development is mainly led by the courts there is a need for new legislation in the field, in accordance with the purposes of the Aarhus Convention. In order to solve the problems with the implementation of the Aarhus Convention, as well as the discrepancy between the Member States’ applications of the right, a political compromise is needed. The extensive interpretations, which have been made following the EU case law, should be included by the wording of environmental organizations’ right to appeal in those fields where the legislator has remained passive for too long