Decentraliserad förvaltning av EG:s finanser

När EU:s budget är antagen ligger det övergripande ansvaret på kommissionen att se till att den genomförs i överensstämmelse med principen om god ekonomisk förvaltning. Eftersom gemenskapen inte förfogar över egen tull- och skattemyndighet och för övrigt inte har möjligheter eller resurser att administrera och förvalta den övervägande delen av budgeten sker det genom medlemsstaternas nationella organ. Kommissionens roll begränsas därför i praktiken till att huvudsakligen kontrollera den ekonomiska administrationen i den decentraliserade förvaltningen samt att samarbeta med medlemsstaten när tveksamheter uppstår. Medlemsstaten har ett ansvar för att strikt tillämpa gemenskapsbestämmelser som innebär att en förmån ges eller en skyldighet åläggs den enskilda individen samt skall därtill också beakta och i förekommande fall tillämpa gemenskapsrättens allmänna principer. Det finns dock inte något övergripande regelverk av allmänna förvaltningsrättsliga regler. Sådana regler finns visserligen i specialreglering, men är långt ifrån heltäckande. Handläggningen i medlemsstatens förvaltning sker därför till stor del i enlighet med nationella regler. Problem som kan uppkomma i den decentraliserade förvaltningen är kopplade till en undersökning av återkrav av felaktigt utbetalda stöd och uppbörd i efterhand. Trots krav från gemenskapen på att medlemsstaten skall driva in felaktigt utbetalda jordbruksstöd samt inkassera tullar och avgifter i efterhand visar statistiken att i många fall har förfaranden inte påbörjats eller att stora förseningar uppstår. I uppsatsen har diskuterats strukturella och förvaltningsrättsliga förklaringar till detta, så som problem med interna kompetensfördelningar, tillämpningen av regler vilka är till skydd för den enskildes rättssäkerhet, överklaganderätten av förvaltningsbeslut, förhållandet mellan gemenskapens krav och de nationella reglerna. m.m. Problemdiskussionen har konkretiseras av rättsfall på området