Investor Relations

Titel: Investor relations - En studie av de svenska börsföretagens IR-funktioner, deras möjligheter att utveckla relationer till kapitalmarknaden, samt hur informations- och kommunikationstekniken har påverkat och kan påverka deras arbete. Författare: Mike Burko, Kerstin Mühlow och Martin Persson Handledare: Jörgen Carlsson och Ingmar Tufvesson Syfte: Resultatet av undersökningen syftar till att ge läsaren olika perspektiv på IR, som kan beskriva olika synsätt på IR. Syftet är också att presentera börsföretagens egen syn på IR-arbetet, samt hur informations- och kommunikationstekniken påverkat och kan påverka deras arbete. Metod: Uppsatsen beskriver IR dels från ett historiskt och juridiskt perspektiv, dels med hjälp av transaktionsmarknadsförings- och relationsmarknadsföringsteorier. Börsföretagens syn på relationerna till kapitalmarknaden och deras IR-strategier undersöks sedan genom en enkätundersökning, utsänd till de svenska börsföretagen, och slutligen analyseras hur informations- och kommunikationsteknikens utveckling påverkat och kan påverka arbetet med IR. Resultat: Den teoretiska genomgången visade att tre olika synsätt: det juridiska, det transaktions-marknadsföringsmässiga och det relationsmarknadsföringsmässiga, kan bidra till att förklara, hur de börsnoterade bolagen kan se på sina relationer med kapitalmarknaden. Enkätundersökningen påvisade dels att de svenska börsnoterade företagen anser att IR-arbetet är ett strategiskt ledningsansvar snarare än en marknadsaktivitet, dels att diskrepansen mellan faktiskt handlande och vald strategi tenderar att öka med den grad av ambitionsnivå, som bolagen tillskriver arbetet med sina kapitalmarknadsintressenter, enligt uppdelningen reaktiva, aktiva och proaktiva strategier. Det kunde också påvisas att desto större aktieomsättning ett bolag har, desto större är sannolikheten att bolaget tillsätter en särskild avdelning för Investor relations, samt att de väljer en proaktiv strategi för sitt IR-arbete. Däremot kunde ingen större skillnad i synsätt på IR-funktionen mellan A- och O-listan eller mellan de företag som valt att etablera en IR-avdelning och de som inte tillsatt någon IR-avdelning påvisas. Den ökade etableringen av IR-avdelningar sedan mitten av 1990-talet, kan antas vara en konsekvens av Stockholmsbörsens avreglering 1994, förändrad lagstiftning och hårdare villkor för noteringsavtal gällande informationsgivning. Den slutliga analysen av hur informations- och kommunikationsteknikens utveckling påverkat och kan påverka arbetet med IR, påvisade att det har gett företagen goda verktyg för strategiskt trovärdig kommunikation, samt ökade möjligheter till dialog med kapitalmarknaden. Trots detta, kan endast cirka en tredjedel av företagen idag betrakta IR-arbetet med sina kapitalmarknadsintressenter som relationsmarknadsföring. Börsföretagen ansåg att kommunikationen blivit öppnare och mer präglad av tvåvägskommunikation. Informationen ansågs ha blivit mer allmänt tillgänglig, effektiv, detaljerad och relationsinriktad, samt mer lågsiktig, relevant, snabb, aktuell och global. En hårdare reglering och lagstiftning, för att stävja intressekonflikter mellan företagen och deras intressenter, kommer sannolikt att utvecklas dels genom nationell lagstiftning, dels genom internationell samverkan. Nyckelord: Investor relations, IR, kapitalmarknadsintressenter, Relationsmarknadsföring, Public relations