Entrepreneurship as a tool for increased organic growth in large, established companies.

Syfte: Att undersöka den Entreprenöriella Orienteringen i ett stort, etablerat företag som vill öka den organiska tillväxten. Om nödvändigt, justera EO-modellen så att den passar i den specifika kontingensen. Ge råd om hur ett stort, etablerat företag kan öka den Entreprenöriella Orienteringen. Metod: En fallstudie på Trelleborg AB genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med respondenter från olika organisationsnivåer. Vi har också studerat en stor mängd artiklar. Teoretiska perspektiv: Kontingensteorin har tjänat som övergripande synsätt genom hela studien och den Entreprenöriella Orienteringen, såsom definierad av Lumpkin och Dess (1996) utgjorde den teoretiska grunden. Modellen innehåller följande fem dimensioner: Autonomitet, Innovationsförmåga, Risktagande, Proaktivitet och Konkurrerande Aggressivitet. Empiri: Divisionen Materials and Technical Composites inom Trelleborgkoncernen valdes som fallstudieobjekt. Sju medarbetare på olika hierarkiska nivåer, från VD till maskinoperatörer, intervjuades. Resultat: De faktorer som ett stort, etablerat företag måste ta i beaktande för att öka sitt entreprenörskap skiljer sig åt jämfört med ett litet företag. Därför har EO-modellen anpassats genom att exkludera dimensionen Proaktivitet och addera dimensionen Kommunikation. Anledningen är att Proaktivitet inte är någon givande strategi i den specifika kontingensen, och företaget bör hellre prioritera Konkurrerande Aggressivitet. Kommunikation är ytterst viktigt för att få ut så mycket som möjligt av övriga dimensioner. En tillfredsställande kommunikation är svårare att uppnå i ett stort företag än i ett litet. De fem dimensionerna i den anpassade modellen är: Autonomitet, Innovationsförmåga, Risktagande, Konkurrerande Aggressivitet och Kommunikation