Redovisning av intellektuellt kapital - en studie av Konradgruppens rekommendationer

Syfte: Syftet med uppsatsen är att se hur företagen redovisar sitt intellektuella kapital i sina årsredovisningar. Dessutom vill vi undersöka om Konradgruppens rekommendationer har bidragit till utveckling och förändring hos företagen, med avseende på redovisning av intellektuellt kapital. Syftet är även att studera varför företagen redovisar sitt intellektuella kapital som de gör. Metod: Vi har använt oss av en deduktiv/deskriptiv undersökningsmetod där vi har gjort ett a-priori-antagande i form av tre forskningsfrågor vilka vi sedan besvarar. Undersökningen är kvantitativ då vi undersöker vilken data olika företag presenterar i sin årsredovisning. Teoretiska perspektiv: Redovisningsteori och aktieägarperspektiv. Empiri: När vi testade empirin använde vi oss av en checklista med nyckeltal rörande intellektuellt kapital. Vi jämförde nyckeltalen med 22 företags årsredovisningar för att se vilka företag som inkluderar dessa i sin årsredovisning. Resultatet jämfördes med en likadan undersökning från 1989 och det framgår att användandet av dessa nyckeltal ökat markant de senaste 15 åren. Slutsats: Resultatet visar att företagens medvetande och användning av nyckeltalen har skapat en referensram för jämförandet av kunskapsintensiva företag. Studien har även gett indikationen på att Konradgruppens rekommendationer har bidragit till standardiseringen av redovisningen av det intellektuella kapitalet. En annan slutsats man kan dra av resultatet är att standardiseringen har skapats utifrån ett behov av harmonisering och tron på det ”numeriska språket”