Konkurrensklausuler i anställningsavtal - en fallstudie i IT-branschen

I det snabbt växande informationssamhället utvecklas nya företagsstrukturer. I dessa s.k. kunskapsföretag utgör arbetstagarna den främsta tillgången (det s.k. humankapitalet). Verksamheten baseras på arbetstagarnas kunskap och kompetens. Utvecklingstempot är högt och konkurrensen om medarbetarna hård. Det finns olika strategier för att knyta humankapitalet, och därmed kunskapen, till företaget. Dels kan arbetsgivaren erbjuda olika typer av förmåner och vinstandelssystem, t ex optioner. På detta sätt ges de anställda incitament att stanna kvar då de på längre sikt kan ta del av vinsten i företaget. Viktigt är också att företaget kan erbjuda utvecklingsmöjligheter. Under anställningstiden har arbetstagaren en lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. Denna inkluderar bl.a. tystnadsplikt vad gäller företagshemligheter samt ett förbud mot konkurrerande verksamhet. Lojalitetsplikten upphör i och med att anställningsavtalet upphör. Möjlighet finns dock att införa sekretess- och konkurrensklausuler i anställningsavtalen. Dessa innebär i regel att den anställde åläggs tystnadsplikt vad gäller företagshemligheter samt ett förbud att konkurrera med arbetsgivaren efter anställningens upphörande. Klausulernas laglighet bedöms utifrån avtalslagen. För att en klausul skall anses vara skälig har i praxis krävts att den uppfyller de krav som uppställs i 1969 års överenskommelse om konkurrensklausuler i kollektivavtal. Vid tiden för denna överenskommelses ingående antogs att ett motsatsförhållande mellan arbetsgivare och arbetstagare förelåg. I kunskapsföretagen har dock arbetstagarna en stark ställning. Synpunkter har framkommit i samhällsdebatten vilka gör gällande att det finns behov av att se över det arbetsrättsliga systemet. Bl.a. har fackföreningarnas roll i informationssamhället ifrågasatts. Vidare har efterfrågats större avtalsfrihet vad gäller anställningsavtalen. Samtidigt som vissa förespråkar ett starkare rättsligt skydd vad gäller kunskapen i företaget anser andra att det inte går att immobilisera arbetskraft. IT-företaget X, ställer sig tveksamt till konkurrensklausuler även om det vid en närmare analys framgår att dessa är fullt möjliga att införa i företagets anställningsavtal. Anledningen är att företaget har en företagspolicy som värderas högre än möjligheten att på rättslig väg binda upp ett fåtal personer. Vidare medför det snabba tempot i IT-branschen att företaget inte anser sig ha tid att kontrollera de anställda efter anställningens upphörande. Generellt verkar det rättsliga medvetandet hos de unga kunskapsföretagen vara lågt. Teoretiskt sett finns det goda möjligheter att skydda kunskapen i företaget. Praktiska problem uppstår dock när gränsdragningar skall göras vad gäller information och den anställdes kunskap. I verksamheter vilka bygger på ett flöde av idéer kan det vara ytterst svårt att avgöra vad som egentligen faller under det skyddsvärda begreppet företagshemligheter