Sveriges storbankers riskrapportering - en innehållsanalys med utgångspunkt i Basel II

Syfte: Den här uppsatsen har två syften: Det första syftet är att undersöka hur de svenska storbankernas riskrapportering har förändrats mellan år 1986 och 2005. Det andra syftet är att undersöka hur de har anpassat riskrapporteringen för att följa regleringarna i Basel II. Metod: Uppsatsen utgår ifrån bankernas årsredovisningar som vi har gjort en innehållsanalys av. Vi har en induktiv ansats och har gjort en kvalitativ undersökning där svaren har kvantifierats. Teoretiska perspektiv: Vårt teoretiska perspektiv är institutionell teori och kommer mestadels från teorier presenterade i vetenskapliga artiklar inom ämnet redovisning och risk. Empiri: Empirin vi har använt oss av i uppsatsen är främst de fyra storbankernas årsredovisningar från 1986 och framåt. Från dessa har vi fått svar på frågor som vi har ställt upp med utgångspunkt i regelverket Basel II. Resultat: Bankernas riskrapportering har förändrats markant under de 20 år som vi har undersökt. Förändringen är positiv då öppenheten har ökat väldigt mycket. Bankerna verkar också vara väl förberedda och följer redan många av regleringarna i Basel II som från och med 1 januari, 2007 är ett EU-direktiv och därmed obligatoriska