Svensk utveckling av redovisningsreglering och konsekvenser vid räntebeläggning på periodiseringsfond

Syfte: Uppsatsens syfte är att studera räntebeläggning på periodiseringsfond genom att se hur svensk regleringspolitik inom redovisning har utvecklats och vad ränte¬beläggningen på periodiseringsfonder får för konsekvenser för företag. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvalitativ undersökning. Uppsatsens ansats har varit deskriptiv. Uppsatsens primär¬data består av 10 intervjuer med revisorer. Författarna har inspirerats av Sten Jönssons urvalsprocedur i boken Eliten och normerna, då vi försökt finna en redovisningselit. Dessa intervjuer har kompletterats med två intervjuer med majoritetsrepresentanter från Lagutskottet och Skatteutskottet. Sekundärdata som har legat till grund för litteraturgenomgången har framförallt inhämtats från inter¬nationella forskningstidskrifter. Litteraturgenomgång: Den teoretiska basen för uppsatsen bygger på en beskrivning av redovisningsregleringens historia. Puxtys utveckling av Streeck och Schmitters teori om sociala dominanta modeller analyseras. Analysen kopplas sedan samman med den undersökta lagändringen om räntebeläggning på periodiseringsfond. Resultatredovisning: Den empiriska undersökningen baseras på tio intervjuer med revisorer. Revisorerna är geografiskt utspridda över landet för att skapa en representativitet. Som komplement har två intervjuer genomförts med representanter för utskottsmajoriteten i lagutskottet och skatteutskottet. Resultatet har delats in i regleringsutvecklingen samt räntebeläggningen på periodiserings¬fond. Slutsatser: Författarna har kunnat se att Puxtys klassificering att Sverige står under epitetet corporatism gäller fortfarande idag. De privata normgivarna har ökat sitt inflytande sedan Jönssons genomgång av den svenska regleringen från 1991. Genom den empiriska undersökningen kan det konstateras att en ökad åter¬föring av periodiseringsfonder har ökat sedan räntebeläggningen. I uppsatsen presenteras tre möjliga alternativ som företagen använder de återförda medlen till