Reglering kontra förtroende - Revisorns anmälningsplikt i förändring

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelse anmälningsplikten har för förhållandet mellan revisor och klient, samt vilka konsekvenser förändringarna av anmälningsplikten skulle kunna få på den ekonomiska brottsligheten. För att uppnå syftet har vi valt att göra personliga intervjuer av semistrukturerad karaktär med revisorer, Ekobrottsmyndigheten, företag och Skatteverket. Vi har under studiens gång inspirerats av grundad teori samt tagit del av relevant litteratur inom området. I teoriavsnittet har vi redogjort för ekonomisk brottslighet och dess innebörd. Vi har även presenterat revisorns uppgifter samt anmälningspliktens utformande. Förväntningsgapet och förtroende är också centrala avsnitt i kapitlet. Empirin utgörs av de svar och åsikter som våra respondenter delgivit oss, med viss koppling till litteraturgenomgången. Våra slutsatser är att anmälningsplikten, som den ser ut idag, inte har någon vidare brottsförebyggande effekt. Snarare är det revisionen i sig som har detta. Därmed borde förändringar av anmälningsplikten inte få någon större effekt