Svensk kod för bolagsstyrning – Har koden lett till bättre bolagsstyrning och ökat förtroende?

Syfte: Denna uppsats syftar till att se om den svenska koden för bolagsstyrning har levt upp till sitt ursprungliga syfte, att förbättra bolagsstyrningen samt att öka förtroendet. På så sätt ska vi avgöra vilken betydelse sådan här reglering har för styrning av svenska bolag och förtroendet för dessa. Vi har även för avsikt att se om och i så fall hur inställningen till koden har förändrats efter införandet. Metod: För att uppfylla vårt syfte har vi valt att försöka få en övergripande bild av ämnet snarare än att gå in på detaljnivå. Vi har gjort detta genom att genomföra kvalitativa intervjuer med tre olika respondentgrupper – revisionsbyråer, företagare och experter. Teori: Vi har i vår teori tagit utgångspunkt i förtroende och socialt kapital, företagsskandaler, corporate governance och agent-prinicpalteorin. Vi har även behandlat den svenska koden utifrån syfte, målgrupp, innehåll och form, koden i en internationell kontext samt koden efter införandet. Empiri: Vårt empiriska underlag består av svaren från de intervjuer med tretton respondenter som vi har genomfört. Svaren presenteras utifrån uppfyllandet av kodens ursprungliga syfte, förändring av respondenternas inställning samt deras syn på kodens framtid. Slutsats: Genom vår studie har vi identifierat två olika behov av koden vilket också gett oss anledning att utvärdera syftets uppfyllande utifrån dessa två behov. Vår studie har resulterat i att vi kan urskilja att syftet med att öka förtroendet i mångt och mycket är uppfyllt, medan det övergripande syftet, att förbättra bolagsstyrningen, inte anses ha uppfyllts i samma utsträckning. Anledningen till det senare är att behovet för förbättrad bolagsstyrning inte bedömdes vara lika stort eftersom svenska bolag redan ansågs vara välskötta. Det är dock för tidigt att på en mer detaljerad nivå kunna avgöra i vilken utsträckning koden har påverkat bolagsstyrningsområdet