Indirekta och direkta inflationsprognoser: En studie baserad på svensk kvartalsvis inflationsdata

Uppsatsen undersöker vilken av den indirekta och den direkta metoden som bör användas vid prognostisering av den svenska inflationen baserat på kvartalsdata för perioden 1993:1-2005:4. Ytterligare en aspekt med uppsatsen är att ge ökad förståelse för hur inflationen i Sverige i allmänhet ska prognoostiseras. Prognoserna skapas med de respektive metoderna och jämförs därefter med faktisk inflation för att utvärdera vilken metod som ger minst prognosfel. De slutsatser som dras från undersökningen är att det inte är en av metod som strikt föredras vid prognostisering av den svenska inflationen. De metod som är bäst av den indirekta och den direkta beror på prognoshorisonten. När prognoshorisonten är ett år de direkta prognoserna minst prognosfel och när prognoshorisonten är två år är de indirekta prognoserna att föredra