Personalutbildning på den svenska arbetsmarknaden - En studie om incidens och omfattning för olika grupper

Den här uppsatsen undersöker hur deltagandet i personalutbildning är fördelat över olika grupper av sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden. Också mängden utbildningstid för olika arbetstagare undersöks. Syftet är att testa i vilken utsträckning humankapitalteorins prediktioner om vilka som i första hand får personalutbildning stämmer överens med den faktiska situationen på svenska arbetsplatser. Som komplement till humankapitalteorin används en teori med ofullständig konkurrens samt tidigare studier om personalutbildning. För att testa humankapitalteorins antaganden om personalutbildning används aggregerad data från Statistiska Centralbyrån för olika år. Det visar sig att humankapitalteorins förutsägelser om vilka som får personalutbildning stämmer förhållandevis väl överens med situationen för svenska arbetstagare. Sannolikheten att delta i personalutbildning är stor om individen är gift/samboende, kvinna, heltidsarbetande, har hög utbildning, är i medelåldern, samt arbetar på ett stort företag inom offentlig sektor. Resultat som är avvikande med tanke på det teoretiska resonemanget är att individer i medelåldern (i åldrarna 45-54 år) i större utsträckning än yngre tycks delta i personalutbildning samt att kvinnor har ett högre deltagande än män