Tidsbegränsad anställning - En studie på EG-rättens inverkan på svensk arbetsrätt

Jag har valt att utreda förändringen av regleringar för tidsbegränsat anställda. Mot bak-grund av att detta är en grupp arbetstagare som växer och som har ett sämre anställnings-skydd än tillsvidareanställda, anser jag att det är ett intressant område att undersöka. Eftersom Sverige numera följer direktiv från EU är mitt syfte att analysera hur svensk arbetsrätt, med fokus på visstidsanställda, har påverkats av EG-rätten. Frågeställningen blir därmed; på vilket sätt har svenska lagar och regler för tidsbegränsat anställda reformerats under Sveriges medlemskap i EU och varför har det skett en förändring? För att besvara frågan har jag valt att göra en litteratur- och dokumentstudie. Jag har i första hand valt att studera svenska författningstexter, lagförarbeten och den juridiska doktrinen samt direktiv och litteratur om EG-rätten. I uppsatsen refererar jag dessutom till några rättsfall, både från AD och från EG-domstolen. Kollektivavtalet är en viktig rättskälla i Sverige och därför behandlas även detta. Forskare inom området återfinns också bland mina källor. Med utgångspunkt från detta material och med stöd av teorier om arbetets flexibilisering och arbetsrättens funktion, framgår det att lagstiftningen i Sverige har gått från förbudslagstiftning till att tillgodose grundrättigheter och likabehandling i allt högre grad. Anställningstryggheten har blivit sämre och diskrimineringsskyddet skall kompensera detta, men som lagen mot diskriminering av visstidsanställda är utformad, kan den bli tandlös. Därmed kommer fackets roll att se efter arbetstagarnas sociala trygghet, att öka