Icke-marknadsarbetet i Sverige - omfattning, värdering och relation till nationalräkenskaperna

Denna uppsats har som syfte att beräkna omfattningen och värdet av icke-marknadsarbetet i Sverige samt hur det skulle sättas i relation till nationalräkenskaperna. Som grund till beräkningarna ligger SCB: s tidsanvändningsstudie 2000/2001 samt statistik på löner och befolkningsmängd från SCB från det aktuella året. Uppsatsen fokuserar även på hur individer i Sverige har valt att fördela sin tid mellan marknadsarbete, icke-marknadsarbete och fritid. Två tidsallokeringsmodeller utarbetade av Becker respektive Gronau diskuteras. Uträkningarna av värdet på icke-marknadsarbetet beräknas enligt tre olika metoder: den generella metoden, specialistmetoden och alternativkostnadsmetoden. Svårigheter och problem angående metoderna tas även upp. Resultaten visar på skilda resultat beroende på vilken av metoderna som används men samtliga beräkningar av värdet pekar på att denna ”sektor” är betydelsefull i förhållande till marknadsarbetet och BNP. Författaren argumenterar för problemet i att hitta det ”sanna” värdet av icke-marknadsarbetet, men också att det är viktigt att uppmärksamma denna del av ekonomin. Vid upprättelser av satelliträkenskaper som inkluderar värdet av icke-marknadsarbetet borde resultatet tas på allvar och inkluderas i ekonomiska prognoser och analyser