Samverkansavtal : ett instrument för god arbetsmiljö?

Jag har valt att göra en empirisk fältstudie och att skriva om vilka olika redskap och instrument som finns att tillgå i arbetet mot en så god arbetsmiljö som möjligt inom den praktiska verksamheten inom arbetsmiljön i Västra Innerstadens stadsdelsområde i Malmö Kommun, inom Vård och Omsorg. Jag hämtar informationen med de olika instrumenten och åtgärderna från det lokala samverkansavtalet som i sin tur bygger på det centrala samverkansavtalet inom arbetsmiljöområdet där vilket avtalet fäster stor vikt vid den praktiska verksamheten i arbetsmiljön. I samband med avtalet skriver jag också om de rättsliga medel och verktyg som arbetsgivaren tillsammans med de anställda använder sig utav för att förbättra till en god arbetsmiljö och därmed om möjligt kunna minska stressen och utbrändheten inom äldreomsorgen. Jag skriver utifrån ett rättsociologiskt perspektiv och nämner kort Håkan Hydéns kritiska granskning om Arbetsmiljölagen som är en ramlag, och som är ganska så bred i tolkningen av sin lagtext. Jag har gjort ett empiriskt arbete, där jag intervjuade fyra anställda inom ovan nämnda stadsdel, och gör en egen reflektion. Pga. begränsat utrymme går jag inte så mycket in på själva begreppet utbrändhet. Naturligtvis finns en mängd problem i nuläget som ligger utanför ramen för kommunens kontroll; besluten ovanifrån, de dåliga ekonomiska resurserna och att inte ha råd att ta in fler vikarier etc. Jag tror det finns en mängd olika anledningar och bakgrunder till den psykosociala problematiken inom hemtjänsten, som därmed kan leda till utbrändhet. Under mina intervjuer har jag fått fram olika orsaker som kan skapa dåliga arbetsförhållanden, som t ex kommunikationsbrist och att man är otydlig, att man inte klarar av att sätta tydliga gränser och därmed att inte ha förmågan att säga nej till fler arbetsuppgifter, dålig arbetssämja bland de anställda, generationsklyftor och även dåliga löne- och arbetsförhållanden påverkar. Mitt ämne beskrivs ur ett rätt så generellt perspektiv, och jag är samtidigt medveten om att det naturligtvis finns många olika anledningar och orsaker till att folk blir utbrända. Man har olika hög eller låg toleranströskel helt enkelt! Alla är vi unika individer med olika bakgrund och förutsättningar. Jag tror att problemet med utbrändhet ligger både i och utanför hemmet. Jag har försökt så gott det går att begränsa mitt område, men att hänsyn måste tas till andra utomliggande problemområden än att bara förlägga orsakerna inom arbetsmiljön