Röster från en flyktingförläggning: några sociologiska reflektioner

Denna uppsats handlar om livet på en flyktingförläggning. Uppsatsens syfte är att helt enkelt ta del av vardagen på en flyktingförläggning utifrån ett antal sociologiska förklaringsmodeller. I och med att det är en så pass sluten institution och att de som inte behöver träffa på den inte vet hur livet på en flyktingförläggning ser ut, vill vi i detta arbete ge en beskrivning av situationen där. Vi är vidare intresserade av att se hur denna institution fungerar och hur människor som bor där upplever flyktingförläggningen. Därför har vi koncentrerat oss på följande frågor: Hur ser livet på en flyktingförläggning ut utifrån flyktingarnas erfarenheter? (Både handlings- och känslomässigt.) Hur ser man på flyktingförläggningen som en institution utifrån Erving Goffmans och Michel Foucaults teorier? För att svara på dessa frågor har vi studerat livet på en flyktingförläggning utifrån flyktingarnas erfarenheter. Den empiriska delen av arbetet genomfördes på en flyktingförläggning i Landskrona, där vi gjorde fyra djupintervjuer. Undersökningen är alltså av kvalitativ karaktär. På grund av det begränsade antalet intervjuer kommer inte undersökningen att vara representativ för alla flyktingförläggningar i Sverige, men analysen av vårt material kan däremot bidra till en förståelse av flyktingförläggningar utifrån flyktingsperspektiv. Det insamlade materialet har vi analyserat utifrån Erving Goffmans och Michel Foucaults teorier. Vi har avgränsat oss till deras teorier om det mentala sjukhuset, Asylums. Essays on the Social Situation of Mental Patients and Other Inmates respektive framväxten av fängelset, Discipline and Punish. The Birth of the Prison. Dessa valde vi eftersom de beskriver situationen i de totala institutionerna, vilket vi menar att flyktingförläggningen också är. Det som lyfts fram som centrala punkter i uppsatsen är det utanförskap som flyktingar känner samt deras boendesituation som är en avgörande länk till den maktutövning som utövas över dem. Detta sker bland annat genom den platsbundenhet som tjänar som det disciplinerande rummet