DAMP och den sociala villervallan

Denna uppsats syfte är att ge en kunskapssociologisk belysning av den debatt om DAMP-diagnosen som under de senaste två åren förts i såväl massmedia som i olika specialtidskrifter. Uppsatsens frågeställning är om de uppfattningar om diagnosen som kommit till uttryck i diskussionen går att se i ett större kunskaps- och vetenskapssociologiskt sammanhang. I uppsatsen hävdas detta verkligen vara fallet. Med en begreppsapparat hämtad från den kanadensiske filosofen Ian Hacking visas att debattens båda motståndsläger förstår diagnosen i enlighet med de perspektiv som hör samman med de olika vetenskapstraditioner kombattanterna representerar. I fokus står inte DAMP-diagnosens vetenskapliga legitimitet, utan den stundtals mycket animerade diskussion som förts om diagnosen. Särskilt beaktas de många anklagelser om ideologisk forskning som de båda lägren fört fram. I uppsatsen argumenteras vidare för att det inte finns någon förutsättningslös vetenskaplig position i DAMP-frågan, utan att varje uppfattning är beroende av ett perspektiv eller en tankestil, som i sin tur går att hänföra till olika kollektiv av forskare. Det är emellertid symptomatiskt att inget av lägren presenterar sin vetenskapliga ståndpunkt som ett perspektiv, utan istället som Sanningen om barns beteendeavvikelser. Uppsatsen menar sig inte kunna påvisa ett kausalt samband mellan tillhörighet till ett forskarkollektiv och det faktum att en forskare omfattar en viss uppfattning om DAMP, utan nöjer mig med den mer blygsamma ambitionen att lyfta in DAMP-debatten i ett större vetenskapssociologiskt sammanhang, samt att försöka belysa hur de båda motståndarlägren argumenterar för sin sak