Arbetstiden - påverkas hälsa och livskvalitet? : En studie upprättad och sammanställd av Marie Kindahl Karlsson

I Sverige har de flesta av oss som arbetar heltid ett heltidsmått på 40 timmar per vecka. Många organisationer har under de senaste årtiondena effektiviserats så mycket att det inte längre finns "någon luft i systemet". Arbetssituationen upplevs av många som pressad och alla orkar inte hålla det höga tempo som krävs. Långtidssjukskrivningarna har successivt ökat under åren och alla orkar inte komma tillbaka till sina arbeten. Samtidigt har Sverige en arbetslöshet som är alltför hög. Alla människor borde ha rätten och möjligheten att ha ett arbete och därigenom kunna försörja sig själv. Dessa faktorer är viktiga aspekter för en god livskvalitet. Mot bakgrund av detta har jag valt att undersöka om det behövs en arbetstidsförkortning för att uppnå god livskvalitet för flertalet människor i samhället. Uppsatsen utgår huvudsakligen från Arbetslivsrapport nr 2005:11 - Arbetstidsförkortning och hälsa, Olle Brynja och Carina Bildt, SOU 2002:12 - Arbetstiden, kortare arbetstid eller mer ledighet och SOU 2002:58 - Minskad arbetstid och ökat inflytande. Dessutom har en kvantitativ undersökning gjorts bland 40 anställda vid de sociala förvaltningarna i Kristinehamns kommun. Uppsatsen presenterar inledningsvis sitt syfte och en historik i ämnet arbetstid och arbetstidsförkortning. Därefter kommer en genomgång av teori och metodval. Sedan presenteras materialet som legat till grund för undersökningen, samt en analys av det samma. Slutligen görs en sammanfattning och presentation undersökningens resultat. Undersökningen påvisar inte något behov av förändring av arbetstiden utifrån perspektiven hälsa. Däremot är en förändring av arbetstiden utifrån perspektivet livskvalitet, gynnsamt för den enskilde arbetstagaren