Att leva som långtidssjukskriven i ett utanförskap

Det är viktigt att lyfta fram hur individen påverkas av en långtidssjukskrivning eftersom individen inte enbart brottas med sin sjukdomsbild. Individen måste ständigt försvara sig då hon bemöts som en fuskare eller ifrågasätts av samhället. Individen måste även finna en ny identitet då den tidigare arbetsidentiteten har försvunnit. Samhällsdebatten har skildrat långtidssjukskrivna som bidragsfuskare, som enbart sjukskriver sig för att få sjukpenning. Detta skapar en attityd gentemot långtidssjukskrivna som ohederliga och tärande på samhället. Utgångspunkten i studien var att undersöka hur de sex långtidssjukskrivna kvinnorna upplever sin situation som långtidssjukskrivna. Studiens syfte är att belysa på vilket sätt individen upplever sin situation, vad sjukskrivningen innebär för identiteten, samt om de upplever att långtidssjukskrivningen innebär ett visst utanförskap från samhället. Studien har använt sig utav en kvalitativ undersökning och en hermeneutisk forskningsprocess. Det som har betytt mest för intervjupersonerna under långtidssjukskrivningen har varit stödet ifrån vännerna och familjen. Detta har hjälp dem att orka ta sig igenom sjukskrivningen. Intervjupersonerna ansåg att det har varit för stor fokusering på sjukskrivningen, då de enbart blev identifierade utifrån den ifrån omgivningen. Detta medförde att intervjupersonerna började ifrågasätta sig själva som arbetsförmögna. Intervjupersonerna har alla någon gång blivit bemötta som bidragsfuskare ifrån samhället, vilket det själva tror på beror på den uppmärksammade massmediala debatten. Intervjupersonerna ansåg att de befann sig i ett utanförskap ifrån samhället, i och med långtidssjukskrivingen. Intervjupersonerna försökte finna en balans med att vara avvikande men att ändå bli accepterade av samhället