Makten över byggandet - kampen om planmonopolet mellan stat och kommun

Den svenska flernivådemokratin innebär att ansvaret över byggnadspolitiken vilar såväl hos staten som hos landets kommuner. Sedan den första byggnadsstadgan beslutades i riksdagen har maktfördelningen mellan nivåerna förändrats. Denna uppsats undersöker vilka resultat dessa förändringar lett till med tonvikten lagd på samtiden och de nu gällande författningarna Plan- och bygglagen och Miljöbalken. Beslutsfattandets legitimitet kontra samhällets komplexitet är centralt för uppsatsen. Eventuella maktförskjutningar mellan de båda nivåerna innebär i praktiken också maktförändringar mellan folkvalda politiker i kommunens byggnadsnämnd och experter i form av länsstyrelsens tjänstemän. Uppsatsen genomför en komparativ fallstudie genom att spåra de processer som i tre plan- och byggärenden inneburit en dragkamp mellan stat och kommun. Slutsatsen är att en tilltagande komplexitet i såväl samhälle som lagstiftning kräver tydlighet i beslutsfattandet för att uppnå en hög legitimitet