Att organisera med känsla : en fallstudie av hur en intern organisation inom svenska kyrkan, och dess problem, kan förstås

Svenska Kyrkan, är en stor religiös rörelse i Sverige men utgör också en stor organisatorisk enhet med ca 25000 anställda. Trots detta har inte mycket intresse ägnats åt att studera hur man kan förstå kyrkan som organisation och arbetsplats, samt vilka utmaningar den som arbetar med att styra och leda denna ställs inför. Hantering av känslor utgör en stor del av kyrkans profession, som en tjänst riktad till församlingsbor och omgivande samhälle. Denna uppsats frågar sig snarare vilket utrymme känslor har inom kyrkans interna organisation och hur kan man förstå dessa känslors betydelse. Syftet med denna mastersuppsats är att med ett kulturanalytiskt perspektiv utreda en kyrklig organisations karaktär som arbetsplats, med fokus på de känslor som uppstått i samband med att en ny organisationsplan införts. Den ämnar ge ett bidrag till management- forskning runt vad det innebär att styra och leda den här specifika typen av organisation. Uppsatsens forskningsfrågor är: Hur kan man förstå de starka känslor som kom till uttryck i organisationens dagliga liv på grund av organisationsplanen? Vilka var problemen med den nya organisationsplanen? Hur kan man förstå orsaken till dessa problem? Hur kan man förstå organisationsplanens roll i organisationen? Vilka konsekvenser har förståelsen av denna organisations specifika karaktär för arbetet med att organisera och leda densamma? Studien är avgränsad till att gälla den interna verksamhetens situation inom en svenskkyrklig organisation. Denna organisation bestod av ca 70 anställda fördelade på ca 12 mindre arbetsplatser. Insamling och analys av material har skett med hjälp av etnografisk metod. Utgångspunkten för uppsatsen är att organisationen är formad och definierad av deltagarna själva i form av ett socialt nätverk, som får sin egen karaktär eftersom det konstruerar sin egen specifika verklighet. Då individens berättelser förmedlar viktiga sanningar om gruppens föreställningar om livet har arbetet med att analysera och förstå prat varit vitalt för förståelsen av organisationens värderingar, sammanhang och meningsskapande. En viktig nyckel till förståelsen av vad som menas är att förstå de känslor som är inbäddade i arbetsgruppens relationer och individens uttryck. Samtal och observationer, ofta i kombination, har varit viktiga hörnstenar vid insamlingen av materialet. Uppsatsen sluter sig till att: • Känslor är socialt konstruerade och behöver förstås utifrån sitt sammanhang. De utgör också viktig tillgång i organisationen som indikatorer på kunskap och är viktig att respektera och visa hänsyn. • Den studerade kyrkliga organisationen utgör ett emotionellt nätverk med en gestaltande verksamhet som verkar likt en metafor för sina medlemmar men också för samhället i stort. • Organisationens unika karaktär som emotionellt nätverk är viktigt att ta hänsyn till i arbetet med management. Det påverkar valet av metoder i arbetet med organisationsutveckling, ledarskap och kommunikation. • En organisationsplan inte kan förstås som en instruktion eller karta utan bör förstås som en metafor för organisationen och behöver därför konstrueras i enlighet med organisationens värderingar, vanor och världsbild. Uppsatsen visar inte bara på etnografins möjligheter att bidra till kunskap om hur management bör bedrivas, den utvecklar också de utmaningar etnografen möter och hur ett konstruktivt arbete kan underlättas