Torra Svackdiken - Känslighetsanalys genom hydrologisk modellering av påverkansfaktorer

Problemställning: Lokala lösningar för dagvatten (t.ex. svackdiken, våtmarker och översilningsytor) används mer och mer runt om i hela landet. Speciellt då dagens konventionella ledningsnät ofta riskerar att översvämmas på grund av den ökade belastningen från en allt större nederbörd och det faktum att dagens städer får fler och fler hårda ytor där vattnet inte kan infiltreras naturligt. En djupare och bredare kunskap om hur dessa system beter sig och hur de fungerar, både vad gäller rening och hantering av flöden, kan alltså vara en nödvändighet för en bättre framtid. Syfte: Syftet med känslighetsanalysen är att försöka utröna vilka faktorer, som påverkar ett torrt svackdikes egenskaper mest samt hur det reagerar på olika extremflöden som uppstår vid till exempel ett 10-årsregn. Metod: Genom att använda det hydrogeologiska simuleringsprogrammet MIKE SHE och där i bygga upp en ”grundmodell” av ett svackdike har sedan olika påverkansfaktorer testats genom en känslighetsanalys. För att sedan även se hur svackdiket hanterar de extrema flöden som kan uppstå har olika former av extrem nederbörd studerats genom att regn med återkomsttiden 10, 5 och 2-år och varaktighet 24 h, 2h och 10 min simulerats. Resultat och Slutsatser: Känslighetsanalysen visar att det är närvaron av ett dräneringsrör och/eller ett dräneringslager som har den absolut största påverkan på svackdikets funktion. Förekomsten av åtminstone en av dessa komponenter är även vitalt för att det inte ska stå vatten i diket och då istället göra det till ett vått svackdike. Svackdikets slänter bör hållas väldigt flacka för att inte vattenhastigheten ska öka och bidra till bland annat erosion och minskad reningseffekt. Simulerad snösmältning har mindre påverkan på slutresultatet men rumsterade om en del inne i systemet. Simuleringarna visar även att de rekommendationer som ges i litteraturen verkar sunda och rimliga. Litteraturstudien visar på att en god reningseffekt kan uppnås av framför allt suspenderade partiklar men även metaller så som koppar och zink. För näringsämnen är det svårare att uppnå någon högre reningsgrad. En annan viktig slutsats är att diket faktiskt fungerar som både flödesreducerare och flödesfördröjare viket är en av dess primära funktioner. Det klarar även extrema flöden på ett mycket tillfredställande sätt