Vad händer just nu, vad tänker jag på, vad känner jag?

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på om facebooks popularitet grundar sig i den förenklade kommunikationen och interaktionen sidan erbjuder, alternativt om sidan är till för att projicera sin identitet eller om båda exemplen är orsakerna. Vi har även varit intresserade av att utreda hur användarna väljer att skildra sig själva utifrån publikens förväntningar, syftet är att avspegla hur framställningarna på facebook ser ut. Frågeställningar: Vilka behov tillfredställer facebook för användarnas identitet? Hur anpassar användarna sin självpresentation i förhållande till publikens förväntningar? Teoretiska ingångspunkter är Erving Goffmans Jaget och maskerna och John B. Thompsons Medierna och moderniteten. Dessutom grundar sig våra tolkningar i Uses and Gratifications teorin, vilket innebär att vi arbetat utifrån ett användarperspektiv. Studien är av kvalitativ art och vi har med hjälp av intervjuer samlat in vårt empiriska material. Våra informanter är alla facebookanvändare och studenter vid Lunds Universitet i åldrarna 20 till 25 år. Utifrån vår empiri har vi kommit fram till att behovet att använda facebook grundar sig i individens möjlighet att reflexivt studera sin egen identitet. Facebook blir därför en plats där individen kan utveckla sin identitet genom att blicka tillbaka på tidigare livserfarenheter. Vidare förser facebook individen med möjligheter att ta del av erfarenheter och influenser från andra användare, individen kan sedan utveckla sin identitet genom att inspireras av andra. Användarna på facebook har två olika metoder för att styra intrycken de vill förmedla till publiken. Den första metoden innebär att användaren i efterhand raderar information som inte är förenligt med den önskade framställningen. Den andra metoden går ut på att användaren skärmar av delar av publiken för känslig information, användaren kontrollerar sålunda redan på förhand vem som får se vad