Var det bättre förr? : En jämförande studie mellan barns och ungdomars självkänsla år 2010 och 1981-1983

There is a debate going on in both media and research-based contexts concerning the mental health of children in Sweden and whether they feel worse today than they did before. This study examined this question with the aspect of self-esteem in focus and assumed that the self-esteem had declined in the year of 2010 compared to 1981-83. The participants were 235 boys and girls in third, fifth and seventh grade who filled out the self-assessment form “I think I am”. The results showed that both boys and girls in all the grades had a significant higher mean (p<.01) compared to the children in the 1980´s. The subscales “Skills”, “Physical characteristics” and “Mental health” showed the largest significant improvements whereas the subscales “Relations to family” and “Relations to others” showed less of significant improvements. The study indicated that the self-esteem of children in Sweden hadn’t declined the last decades. Another conclusion was that the debate about mental health should be more nuanced and be more explored from a scientific perspective.I media såväl som i mer forskningsbaserade sammanhang förs en debatt om huruvida barnen i Sverige mår sämre psykiskt idag. Denna studie närmade sig frågan utifrån aspekten självkänsla och utgick ifrån hypotesen att barns och ungdomars självkänsla hade försämrats år 2010 jämfört med år 1981-83. I studien deltog 235 pojkar och flickor från årskurs tre, fem och sju genom att fylla i självskattningsformuläret ”Jag tycker jag är”. Resultaten visade att både pojkarna och flickorna i samtliga årskurser uppvisade ett medelvärde som var signifikant (p<.01) högre jämfört med barnen på 1980-talet. Delskalorna ”Färdigheter”, ”Fysiska egenskaper” samt ”Psykiskt välmående” uppvisade störst ökning medan de övriga delskalorna, ”Relation till familj” och ”Relation till andra”, uppvisade signifikanta resultat i mindre utsträckning. Studien indikerade att självkänslan inte hade sjunkit hos barn i Sverige de senaste decennierna, utan att den snarare tenderade att ha höjts. Slutsatsen var även att debatten om den psykiska hälsan borde nyanseras och utforskas mer ur ett vetenskapligt perspektiv