Bemanningsfrågan - kollektivavtalslösningar från avtalsrörelsen 2010

Uppsatsen redogör för problematiken med att vissa arbetsgivare sagt upp personal på grund av arbetsbrist och därefter hyrt in arbetskraft från ett bemanningsföretag i stället för att återanställa. Detta agerande har lett till protester från de fackliga organisationerna som ser det som ett kringgående av 25 § LAS. Frågan var prioriterad under avtalsrörelsen 2010 men hanterades på olika sätt av arbetarförbundet IF Metall och tjänstemannaförbundet Unionen. I uppsatsen presenteras den lagstiftning och praxis som skapar de ramar som parterna har att agera inom. Två tongivande rättsfall från Arbetsdomstolen visar parternas resonemang och vad domstolen har fokuserat på i målen. De kollektivavtalslösningar av bemanningsfrågan som tecknades mellan Teknikarbetsgivarna och IF Metall respektive Unionen 2010 presenteras och jämförs. Ett tredje pågående rättsfall och den stundande implementeringen av EU:s bemanningsdirektiv, som sannolikt kommer att få konsekvenser för den svenska arbetsmarknaden, behandlas också. Uppsatsen avslutas med en analys av det gällande rättsläget och en diskussion om händelseutvecklingen framöver.This essay describes the problem about some employers having laid off employees because of a lack of work, redundancy, only to hire in new employees from a recruitment agency instead of re-hiring their old employees. This has led to protests from the unions which see it as a way for employers to get around the section 25 of the Employment Protection Act, 1982:80 lag om anställningsskydd. This issue had high priority during the collective agreements negotiations in 2010 but the labour union IF Metall and the white collar union Unionen dealt with it in different ways. This essay presents the law and the jurisprudence that make up the framework within which the social partners are free to act. Two influential cases from the labour court, Arbetsdomstolen, show the parties´ reasoning and what the court focused on in each case. The solutions of the collective agreements between Teknikarbetsgivarna and IF Metall and Unionen respectively in 2010 are presented and compared. A third ongoing court case and the upcoming implementation of the EU Directive on temporary agency work, that is likely to have an impact on the Swedish labour market, are also dealt with. The essay ends with an analysis of the current legal situation and a discussion about future development