Avtal mellan EU och Marocko

I den här uppsatsen undersöker vi hur EU:s underlåtenhet att kraftfullt agera i Västsaharafrågan kan förklaras utifrån olika teorier (intergovernmentalism och normativ institutionalism). Fokus ligger på de förhandlingar som sker mellan medlemsländerna och som formar gemensamma policies mot tredje land. De slutsatser vi når är att EU:s stormakter har värdefulla ekonomiska och politiska intressen i Maghreb-regionen. Intressena är tillräckligt värdefulla för att åsidosätta rollen som demokratins förkämpe, sina egna policies samt de normer aktörerna sagt sig följa via olika konventioner. Det som kan få aktörerna att följa normerna är om tillräcklig publicitet riktas mot aktörerna