Koldioxidbudget för Högestad : utsläpp/upptag och åtgärdsförslag

Högestad utgör, med sina ca 13 000 ha, en del av Skånes största enskilda egendom med verksamhet inom jordbruk och skogsbruk, viltvård och fasigheter. Under våren 2006 inleddes ett samarbete mellan Högestad och Lunds universitet för en långsiktig hållbar utveckling. En del i samarbetet utgörs av tillgängligare information gällande forskningsresultat av t.ex. klimatförändringens påverkan av jordbruks- och skogsbruksnäringen och vilka åtgärder en markägare kan vidta för att minska dessa effekter. En åtgärd kan vara att minska verksamhetens utsläpp av CO2. En god start är att inventera vad inom verksamheten som orsakar CO2–utsläpp, samt göra en beräkning av dessa utsläpp. Syftet med uppsatsen var att ta fram en metod för att uppskatta CO2-utsläpp från en markägare med verksamhet inom jordbruk och skogsbruk. Med hjälp av metoden beräknades sedan verksamhetens koldioxidbudget för år 2006. Framtagandet av CO2-budgeten gjordes genom att inventera möjliga källor och sänkor inom verksamheten, för att sedan beräkna utsläppen och upptagen av CO2. Slutligen gavs åtgärdsförslag för att minska utsläppen. Informationsinsamling skedde genom litteraturstudier, sökning på Internet samt genom kontakt med sakkunniga personer. Beräkningen av utsläpp inom verksamheten gjordes med hjälp av standardiserade metoder, då möjligt, och lämpliga emissionsfaktorer, d.v.s. en faktor som ensam eller tillsammans med en omvandlingsfaktor kan användas för att beräkna mängden koldioxidutsläpp/upptag. Ett frågeformulär togs fram för att få en uppfattning om vad inom Högestad som bidrar till koldioxidutsläpp/upptag. Värdena från frågeformuläret användes sedan tillsammans med olika emissionsfaktorer för att beräkna de olika aktiviteternas och verksamhetens totala koldioxidutsläpp/upptag. Indelningen var jordbruk, skogsbruk, fastigheter samt viltvård/djurhållning och vidare med hänsyn till bränsleförbrukningen maskiner/fordon, transport samt avfall. Resultaten visar att de totala utsläppen för verksamheten under 2006 var 4 166 tCO2. Bränsleförbrukningen och då i synnerhet verksamhetens transport av varor och produkter var den aktivitet som orsakade störst CO2-utsläpp (65 % av de totala utsläppen). Näst störst utsläpp orsakade arbetsmaskiner och djurhållning (17 % respektive 16 % av utsläppen). Övrig verksamhet orsakade endast 2 % av utsläppen och inkluderade elförbrukning, uppvärmning, förbränning av avfall, samt produktion av konstgödsel och bekämpningsmedel. Att verksamhetens ekosystem utgjorde en stor sänka, 40 729 tonCO2 var inte helt oväntat, och då främst p.g.a. den stora arealen på 7 000 ha skog. En koldioxidbudget bör avgränsas till att endast inkludera t.ex. aktiviteter som orsakar utsläpp och bidrar till upptag inom verksamhetens geografiska område, vilket inte gjordes i denna studie. Till exempel inkluderades bränsleförbrukningen till verksamhetens export av varor och produkter, vilket snarare är samhällets (konsumenternas) ansvar än den enskilde lantbrukarens. Förutom bristen på en tydlig avgränsning saknades även en del tillförlitliga emissionsfaktorer, vilket i sin tur även gjorde att en del uppskattade CO2 beräkningar blev osäkra. Trots detta ger studien en omfattande överblick av de viktiga processerna som orsakar CO2 utsläpp och upptag hos en verksamhet som Högestad. Studien visar även svårigheterna och osäkerheten gällande uppskattningen av dessa utsläpp och upptag.Högestad is with an area of 13 000 ha one of the largest landowners in the southern part of Sweden (Skåne). In spring 2006, the collaboration between Högestad and Lund University for a long-term sustainable development was initiated. This collaboration comprises the easy access and transfer of information about new research results. These results include the effect of climate change on agriculture and forestry and what measures landowners may take to reduce these effects. One measure would be reduce carbon dioxide emissions and as a first step, it was therefore important to make an inventory of what causes emissions and to calculate the total amount of these emissions. The aim of this project was to develop a method on how to calculate CO2-emissions caused by a landowner with activities within agriculture as well as forestry and to present emission saving strategies. Possible sources and sinks of emissions within the landowner’s activities during a year were investigated through a questionnaire. Activities were divided into four parts, which include agriculture, forestry, real estate and wild animals/cattle. Additionally fuel consumption of machines/vehicle, transportation and waste production was considered. CO2- release and uptake was calculated from the value that was obtained from the questionnaire and conversion factors were estimated from various literature and electronic sources. The result of the project showed a total emission of the farm’s activities of 4 166 tCO2. The major cause of CO2-emissions was fuel consumption, in particular transportation of imported and exported goods (65 % of the total emissions). Fuel consumption of machines, e.g. combine harvester, and wild animals/cattle contributed to, respectively, 17 % and 16 % of the emissions. The remaining activities, which included consumption of electricity, heating, incineration of waste, and consumption of energy to produce fertilizer and pesticides, caused together only 2 % of the emissions. Högestad mainly use bioenergy for heating, which is considered to be carbon neutral and therefore caused this activity no or very small amounts of CO2-emissions. Some of these results are quite uncertain e.g. emissions of CO2 caused by production of pesticides since no reliable conversion factors were found. There were also large uncertainties in the factors estimating CO2 uptake of the ecosystems, which approximately was 40 729 tCO2, mainly because of the large area of 7 000 ha forest. A CO2-budget should only include e.g. activities that release and contribute to an uptake of CO2 within the company’s geographical area. Within this study e.g. fuel consumption for transportation of exported goods was included which would be the community’s responsibility rather than the individual farmer. However, this study gives a comprehensive overview of the important processes that contribute to CO2 emissions and uptake on the level of a farm/company and it reveals the difficulties and uncertainties of estimating these emissions/uptake