Aktivitetsmönster och upplevd aktivitetsbalans/aktivitetsobalans hos föräldrar till barn med rörelsehinder

I dagens samhälle har vi mycket att göra i vår vardag. Vi har många olika aktiviteter som måste utföras, men också aktiviteter som vi vill göra och som vi kanske till och med inte hinner med. Tidigare forskning nämner betydelsen av att ha aktivitetsbalans i sin vardag och att ohälsa och stress i vardagen är vanligare hos föräldrar till barn med funktionsnedsättning, än föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Vidare belyser även forskning behovet av stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. Syftet var att beskriva aktivitetsmönster och upplevelser av aktivitetsbalans/aktivitetsobalans hos föräldrar till barn med rörelsehinder. Studien använde sig av ”a mixed method sequential explanatory stategy”, vilket innebär en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod, där en ”Tomorrow diary” användes tillsammans med en semistrukturerad intervju. Fyra kvinnor deltog i studien och resultatet visade att aktivitetsobalans skapades då kvinnorna lade ner mycket tid på arbete och barnomsorg, och fick mindre tid till vila/paus och fritid. Det som möjliggjorde aktivitetsbalans var att få avlastning genom socialt stöd, arbete som gav lugn och ro och träning som gav energi och utlopp för känslor. För att få full aktivitetsbalans ansåg kvinnorna sig behöva mer tid till fritid och egentid