Läsförståelse – en studie i två delar: Testkorrelation respektive undersökning av läsförståelseförmågor genom en Think Aloud-metod

Läsförståelse är en komplex förmåga som har stor betydelse för delaktighet i dagens informationssamhälle. Det komplexa i läsförståelsen är att den är beroende av flera samtidiga processer, bl.a. avkodning, informationssökning och inferensgenerering (att läsa mellan raderna). Åtskilliga tidigare studier har funnit skillnader mellan starka och svaga läsare på så sätt att starka läsare genererar en större mängd inferenser än svaga. Vidare har forskning visat att elever med stark läsförståelse använder fler lässtrategier för att främja sin förståelse än vad elever med svag läsförståelse gör. Med utgångspunkt i det ovan nämnda delades vår studie in i två delar: delstudie I och delstudie II. Syftet med delstudie I var att undersöka i vilken mån två vanliga läsförståelsetest korrelerar med varandra. Delstudie II syftade till att besvara frågan huruvida starka respektive relativt svaga läsare skiljer sig åt vad gäller användning av metakognitiva lässtrategier, generering av inferenser, identifiering av ord utifrån kontexten samt återberättande av en läst text. Delstudie II genomfördes med hjälp av en Think Aloud-metod. Deltagarna i delstudie I bestod av 66 elever i årskurs fem. I delstudie II deltog åtta elever från delstudie I: fyra elever med stark prestation och fyra elever med prestation inom lägre delen av normalvariationen på ett av de standardiserade läsförståelsetesten. I delstudie I framkom en signifikant, måttlig korrelation mellan läsförståelsetesten. Resultatet av delstudie II pekade på likheter mellan starka och relativt sett svagare läsare vad gäller genererandet av inferenser, ordidentifieringsförmåga samt användandet av metakognitiva lässtrategier. Däremot framkom skillnader mellan grupperna i fråga om återberättandeförmåga, motivation till läsning samt kunskap om narrativ berättelsestruktur