Röstens åldrande hos kvinnor - en studie av tre åldersgrupper

Det är inte ovanligt att äldre personer söker tilllogopedmottagningama fOr röstbesvär. Det är sannolikt att denna patientgrupp kommer att växa, då antalet äldre blir allt fler. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan röstförändringar och ålder hos kvinnor i åldersgruppema 25-35, 50-60 san1t 70-80 år. Urvalet av försökspersoner gjordes från samtliga röstinspelningar av kvi1mliga simmapatienter inom ovan nämnda åldersgrupper, gjorda åren 1997-98 vid Foniatriska avdelningen i Lund, före strumaoperation. För att inkludera röstinspelningen i studien skulle patienten ha ett nonnalt larynxstatus, samt sakna subjektiva röstbesvär. Totalt kom 38 röster att ingå i studien. Perceptuella bedömningar utfördes av tre erfama röstlogopeder, som skattade tjugonio röstparametrar. Vmje röstparan1eter skattades på en 100 millimeter VAS-skala (visual analog scale). Logopedema skulle också uppskatta talarens ålder. För samtliga röstparametrar gjordes en tvåvägs multipel variansanalys (MAN OV A), med resultat att ingen signifikant skillnad över ålder kunde bekräftas. Vid beräkningar för vmje enskild röstparameter (ANOVA) visades signifikant skillnad över ålder för tremor, aj01liska inslag och instabil klang. Med stöd av tidigare forskning valdes fyra röstparametrar ut; läckage, tremor, afoniska inslag samt instabilt register. En ny MANOV A på dessa fyra röstparametrar gjordes, och resultatet visade då att det förelåg en signifikant skillnad med ökande ålder. En grundtonsanalys av samtliga röster utfördes. Grundtonsmedelvärdet var lägst för den äldsta åldersgruppen, men skillnadema mellan åldersgruppema var ej statistiskt signifikanta. I tidigare studier har man noterat en långsam sänkning av grundtonen hos kvi1mor fram till 80 års ålder. Därefter ökar frekvensen något. Vid framtida studier bör man inrikta sig mer på gruppen över 80, då det forskats lite inom detta område