Undergrupper bland vuxna som stammar

Under de senaste l 00 åren har forskare försökt lösa gåtan kring stamning, men fortfarande är den bakomliggande orsaken oklar. Uppsatsen inleds med att delar av de senaste rönen inom stamningsforskningen redovisas. Idag görs i Lund bland annat studier på kopplingen mellan hjärnans signalsubstanser och dess inverkan på personlighet och stamning. Vår studie knyter an till denna forskning, genom att med hjälp av neurofysiologiskt grundade variabler söka drag i personligheten hos vuxna personer som stammar. Syftet är att kunna dela in försökspersonerna i undergrupp er, vilket kan vara ett viktigt led i sökandet efter bakomliggande orsaker till stamningen. Att finna dessa grupper kan i förlängningen också underlätta anpassningen av stamningsterapier till olika grupper/individer. En grupp på 50 vuxna personer med stanming fick svara på fyra olika frågeformulär. Syftet med det fårsta formuläret var att samla in anamnestiska uppgifter för att få en bred, individuell bakgruod får varje person. Med detta formulär som grund har vi sedan delat in testpersonerna efter tre av Charles Van Ripers fyra utvecklingsspår. Resultaten från de tre återstående formulären har analyserats med hjälp av klusteranalys i syfte att finna tmdergrupper. Klusteranalysen har gjorts med hjälp av åtta variabler. Resultatet blev tre kluster, varav ett visade sig vara mer homogent än de andra två. Den mest utmärkande variabeln får den mest homogena gruppen angav en eventuell ADBD-problematik i barndomen. Mer forskning behövs dock får att bekräfta om stammande personer med ADHD i barndomen verkligen utgör en undergrupp. Naturligtvis måste också sökandet efter ytterligare nya undergrupper fortgå