Flykting? En studie i asylrätt

Asyl- och migrationsfrågorna berörs ständigt i den offentliga debatten. Därutöver studeras och analyseras dessa frågor frekvent inom den akademiska världen. Ofta rör det sig om kritik och den kritik som förts fram i Sverige har bl.a. handlat om att det endast är ett fåtal av alla asylsökande som beviljas flyktingstatus i Sverige. Detta gäller såväl i jämförelse med det totala antalet som beviljas uppehållstillstånd på andra grunder i Sverige som i jämförelse med andra länder. Syftet med arbetet har framförallt varit att undersöka vad orsaken/orsakerna kan vara till varför vi i Sverige har hamnat i denna situation. Det har gjorts genom att jag ställt upp ett antal hypoteser - samarbete och harmonisering inom EU, asylprocessen - instansordningen, bevisprövning, beslutsmotivering, praxis i asylärenden, alternativa skyddsgrunder, förföljelse på grund av kön och sexuell läggning och ursprungsland - utifrån vilka jag har hoppats kunna finna förklaringar för att utifrån dessa formulera ett svar på en övergripande frågeställning. Inramningen har utgjorts av asylrätten med fokus på Sverige. Jag har inledningsvis redogjort för internationella och regionala överenskommelser av intresse dvs. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Genèvekonventionen, FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, FN:s tortyrkonvention, Europakonventionen samt även primärrätten och sekundärrätten (EU). Därefter har jag studerat utvecklingen av den svenska lagstiftningen, gjort en jämförelse mellan nuvarande utlänningslag (2005:716), NutlL, och den tidigare utlänningslagen (1989:529), UtlL, samt även asylprocessen dvs. den nuvarande domstolsbaserade instansordning och den tidigare myndighetsbaserade instansordningen. Den avslutande delen i brödtexten utgörs av en statistisk redovisning som belägger mitt påstående om att endast en liten andel av alla asylsökande beviljas flyktingstatus i Sverige. I analysen görs en systematisk genomgång av samtliga hypoteser. I slutsatsen konstateras det att samtliga utom en av dessa hypoteser - samarbete och harmonisering inom EU - kan utgöra tänkbara förklaringar och således tillsammans formulera ett svar på den övergripande frågeställningen