Helhetsbedömning i internprissättningsmål - vilka kompensationsinvändningar är godtagbara

Dagens handel är global. Multinationella koncerner innehar en betydande roll i affärslivet och de transaktioner som sker mellan bolag inom samma koncern utgör en stor del av den totala världshandeln. Genom icke armlängdsmässig prissättning mellan koncernföretag i olika stater kan obeskattad inkomst föras ut från en stats beskattningssfär. För att förhindra detta medför korrigeringsregeln att ett företags resultat skall beräknas till det belopp som varit för handen om prissättningen varit på armlängds avstånd. Man kan dock inte per automatik tillämpa korrigeringsregeln då man fastställt att en enskild transaktion inte motsvarar armlängdspris. En bedömning av armlängdspriset kan inte göras så snäv. Den enskilt felprissatta kompensationen kan kompenseras av en annan transaktion så att statens beskattningsanspråk de facto inte minskar. Detta medför att dessa transaktioner tillsammans utgör ett armlängdspris. Vid bedömning av om korrigeringsregeln skall tillämpas kan således en helhetsbedömning göras av alla relevanta transaktioner för att avgöra om dessa tillsammans utgör ett armlängdspris. Frågan är dock om samtliga transaktioner som kompenserar den enskilda felprissättningen skall få den betydelse i en helhetsbedömning att de kan påverka det totala armlängdspriset. Svaret är nej. För att kunna ta hänsyn till en kompenserande transaktion i en helhetsbedömning krävs att det finns affärsmässiga skäl till varför felprissättning och kompensation överhuvudtaget förekommit. Det måste finnas ett orsakssamband mellan felprissättning och kompensation. Huruvida kompensationen sker ett annat beskattningsår än felprissättningen är inte av betydelse. Det ställs vidare inget krav på att kompensationen skall lämnas av det subjekt som favoriserades av felprissättningen förutsatt att orsakssambandet mellan felprissättningen och kompensationen inte bryts. Kompensation genom ökad utdelning eller ökat värde på andelar godtas inte i en helhetsbedömning. I det fall det förekommer ett dubbelbeskattningsavtal mellan de stater där företagen är hemmahörande kan detta få betydelse för vilka kompensationsinvändningar som är godtagbara i en helhetsbedömning. Dubbelbeskattningsavtalen bygger på OECD:s modellavtal och vid tillämpning av avtalens korrigeringsregel har OECD:s guidelines auktoritärt tolkningsvärde. Guidelines godtar, till skillnad från den nationella korrigeringsregeln, avsiktliga kvittningar som tillsammans medför ett armlängdspris trots att inga affärsmässiga skäl för felprissättningen och kompensationen föreligger. Guidelines ståndpunkt medför en begränsning i statens beskattningsanspråk i förhållande till den nationella korrigeringsregeln. Om dock den avsiktliga kompensationen lämnas ett annat beskattningsår än felprissättningen godtas den ej då inga affärsmässiga skäl för felprissättning och kompensation föreligger. Vidare föreligger det regelkonkurrens mellan korrigeringsregeln och den allmänna kostnadsavdragsregeln respektive uttagsbeskattningsreglerna. För närvarande pågår en statlig utredning som delvis syftar till att utreda en lämplig turordning mellan reglerna. I dag råder viss osäkerhet. Det kan ske att olika regler skall tillämpas i olika situationer. Den allmänna kostnadsavdragsregeln och uttagsbeskattningsreglerna tar till skillnad från korrigeringsregeln inte hänsyn till kompensation, i form av icke marknadsprisförsäljningar, i en helhetsbedömning. Regelvalet kan således påverka skatteuttaget