Lön efter kön? - En undersökning av hur arbetsgivare valt att hantera de förstärkta reglerna om lönekartläggning, analys och handlingsplan för jämställda löner.

I dagens Sverige ges kvinnor lägre lön än män, till och med när de utför samma kvantitet arbete i arbeten som är att anse som lika eller likvärdiga. Statistik visar att i kvinnodominerade yrken och verksamheter är lönesättningen lägre än i de verksamheter som är dominerade av män - i genomsnitt har kvinnor 82 % av mäns löner. Av detta kan fastslås att de principer som styr lönesättningen konsekvent diskriminerar gruppen kvinnor i förhållande till män. Det är svårt att tänka sig att denna lönesättning inte har samband med arbetstagarens kön. Av denna anledning tillkom det år 2001 förstärkta krav på kartläggning, analys och handlingsplan för jämställda löner. De förstärkta kraven ställer höga krav på arbetsgivaren. Denne skall i samverkan med berörda fackförbund kartlägga och analysera löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete. Förekommer löneskillnader som inte är sakligt grundade skall dessa korrigeras. De planerade korrigeringarna skall anges i en handlingsplan för jämställda löner. Lagen ställer även krav på att de inplanerade lönekorrigeringarna skall göras så skyndsamt som möjligt och senast inom tre år från det att handlingsplanen var färdig eller enligt lagen borde ha varit färdig. I uppsatsen har 10 svenska kommuners attityd till och hantering av kraven undersökts. Undersökningen av de aktuella kommunerna visade att jämställdhetslagens förstärkta krav på lönekartläggning, analys och handlingsplan för jämställda löner inte riktigt nått fram till kommunerna. Attityden till reglerna är däremot nästan uteslutande positiv och flertalet av kommunerna ämnar påbörja ett kartläggnings- och analysarbete så som det skall uträttas enligt lagen