Corporat Governance - en jämförande studie

Corporate Governance, som begrepp, har under de senaste åren fått en allt större betydelse, både nationellt och internationellt, i debatten kring hur företag skall ledas. Den teoribildning som ligger till grund för begreppet corporate governance har drag av såväl företagsekonomi som juridik. Inom företagsekonomin har det länge funnits teorier om vad som är ett effektivt corporate governance arbete. Juridiken har inte varit lika snabb som företagsekonomin med att anamma teorier inom corporate governance, utan först efter alla skandaler, har de fått en större betydelse inom juridiken. Oavsett om man ser på styrelsearbete utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv eller ett juridiskt perspektiv kan man konstatera att båda lägger en stor tilltro till att styrelsens arbete har betydelse för företagets utveckling. Begrepp som kontroll/övervakning, service/förvaltning och strategi är återkommande. Utifrån en mer detaljerad nivå kan man konstatera att det juridiska perspektivet, innefattande ABL 2005 och Koden, bär spår av de företagsekonomiska corporate governance teorierna. Vidare fokuserar det företagsekonomiska perspektivet mer på en maximering av resursutnyttjandet av styrelsen som funktion och dess uppdrag, medan ABL 2005 generellt sätt kan sägas skapa en lägsta nivå för vad som krävs av en styrelse eller dess ledamöter, för att de skall anse uppfylla sitt uppdrag. Vidare konstateras att majoriteten av de slutsatser Jeffrey A Sonnenfelds gör i sin artikel ''What makes great boards great'' återfinns i motiven till ABL 2005 och Koden. Sonnenfelds studie bygger på att korrelationen mellan de traditionella parametrar, vilka anses beteckna ett bra styrelsearbete, och utvecklingen av företag och organisationer har visat sig låg och att en ökad rättslig reglering inte skapar bättre styrelsearbete