Skiljeklausuler i anställningsavtal - särskilt om utformning, tillämpning och utformning i VD-avtal

Skiljeförfarande som tvistlösningsmetod är mycket utbrett i kommersiella förhållanden och förekommer även i arbetsrättsliga förhållanden i en inte obetydlig grad. Förvisso har bruket av skiljeförfarande vid tvist mellan arbetstagare och arbetsgivare minskat under senare tid men figurerar alltjämt, främst när det gäller arbetstagare med framskjutna positioner t.ex. VD. Föremålet för denna examensuppsats är just skiljeklausuler i anställningsavtal, särskilt vad gäller dess utformning, tillämpning och bedömning av VD-avtal. VD som arbetstagare skiljer sig markant från övriga arbetstagare i och med att denne är undantagen från regleringen i LAS genom det s.k. företagsledarundantaget. Bland annat av denna anledning utformas generellt individuella anställningsavtal för VD. Att i det individuella anställningsavtalet reglera valet av tvistlösningsform kan utgöra en trygghet för båda parter. Eftersom VD har ansvaret för den löpande förvaltningen av ett bolag och har kännedom om och insikt i allt väsentligt som rör bolagets verksamhet kan det speciellt från arbetsgivarens sida finnas ett intresse av att eventuella tvister inte tilldrar sig offentlighetens ljus. Valet av skiljeförfarande som tvistlösningsform kan härmed te sig ganska naturligt då det i huvudsak är icke-offentligt. Den första delen av uppsatsen behandlar skiljeförfarandet som sådant. Tyngdpunkten ligger på skiljeavtalet som den grundläggande förutsättningen för att parterna ska kunna tillgripa skiljeförfarande vid en uppkommen tvist. Dessutom behandlas vilken verkan en skiljedom medför samt generella fördelar och nackdelar med skiljeförfaranden. En av de stora nackdelarna utgörs av de höga kostnaderna som förfarandet medför. För att minska den ekonomiska påfrestningen finns bl.a. institutionella förenklade förfaranden för mindre tvister som är billigare men mindre omfattande. Dessa förfaranden samt medling som alternativ till skiljeförfarande tas upp i slutet av det inledande kapitlet. Nästkommande två delar av uppsatsen är inriktade på skiljeklausuler i anställningsförhållanden, först på ett generellt plan och sedan mer konkret rörande VD:s anställningsavtal. Här behandlas skiljeklausulers tyngande karaktär samt förhållandet mellan arbetstagare och konsumenter. Uppmärksamhet riktas även åt hur skiljeklausuler införlivas i anställningsavtal samt om de kan anses oskäliga i anställningsförhållanden på samma sätt som i konsumentförhållanden. Vad gäller VD behandlas inledningsvis dennes position som företagsledare. Härefter riktas diskussionen mot specifika frågor som utformningen av skiljeklausuler i VD-avtal, huruvida en skiljeklausul står sig i förhållandet med en ny arbetsgivare vid en verksamhetsövergång samt om en skiljeklausul i anställningsavtalet även kan omfatta ett senare ingånget avtal med anknytning till anställningsförhållandet