Likhet inför lag? Om invandrares brottslighet och diskriminering inom rättsväsendet av personer med utländsk bakgrund

De två största studierna i Sverige kring invandrares brottslighet har genomförts av Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Den första publicerades 1996, ''Invandrare och invandrares barns brottslighet'', och omfattade tidsperioden 1985-1989. Drygt tio år senare utkom rapporten ''Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet'' som omfattade femårsperioden 1997-2001. Rapporten från 2005 visade att det är två och en halv gånger vanligare att utrikes födda personer är registrerade som misstänkta för brott, jämfört med svenskfödda personer med båda föräldrarna födda i Sverige. För personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar är det dubbelt så vanligt. Personer med utländsk bakgrund är således överrepresenterade i brottsstatistiken. För vissa enskilda brottstyper är överrisken högre och som utrikes född är det exempelvis fem gånger vanligare att vara registrerad som misstänkt för våldtäkt eller försök till våldtäkt. Statistiken visar också att ju starkare anknytning som finns till Sverige desto mindre risk för brottslighet, vilket överrensstämmer väl med kriminologiska teorier kring orsakerna till brottslighet. Några större skillnader avseende vilken typ av brottslighet som invandrare begår i jämförelse med svenskar föreligger dock inte. Flertalet studier visar dock att det finns en risk för att invandrare diskrimineras inom rättväsendets olika led. I självrapporterande studier är invandrares överrepresentation betydligt mindre än i den registrerade brottsligheten. I en studie genomförd utav Brottsförebyggande rådet, Brå-rapport 2008:4 ''Diskriminering i rättsprocessen'' där anmälningar till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) gällande upplevd diskriminering inom rättsväsendet studerats, framkommer att ett stort antal personer med invandrarbakgrund har upplevt sig utsatta för kränkande och diskriminerande behandling vid mötet med rättsväsendets myndigheter. Trots starka belägg för att invandrare riskerar att diskrimineras inom rättsprocessen är området tämligen outforskat. Förtroendeundersökningar visar dock att personer med utländsk bakgrund har lågt förtroende för rättsväsendet. Studier har även påvisat att det förekommer en starkt rasistisk retorik inom poliskåren och att en vitt utbredd stereotyp om invandrare som särskilt kriminella förekommer. Denna stereotypa föreställning ligger invandrare till last även inom den dömande processen och tillsammans med de hinder som de språkliga förutsättningarna sätter upp finns en betydande risk för att invandrare ska diskrimineras inom rättskedjans alla led. Det föreligger en stark misstanke om att likhet inför lagen inte råder inom det svenska rättsväsendet